Being the way that you are is enough - Del 44
Senaste: ”What are you crying for, scamp?” Frågar han hotfullt.
“What do you want from me?” Snyftar jag fram.
“Many things scamp!” Säger han igen.
”Don’t call me that!” Ryter jag åt honom och jag ser i ljuset från dörren hur han stelnar till.
”Calm down with that attitude!” Säger han och sparkar mig väldigt hårt I magen. Jag stönar till lite innan allt blir svart igen.
____________________________________________________________________________
Zayns perspektiv:
Vad är jag? Tänker jag när jag vaknar upp i Thildas säng, gårdagen kommer tillbaka till mitt minne och jag får tårar i ögonen. Tänk att aldrig mera få vakna upp och känna Thildas hud mot min. En tår rinner ner på min kind och jag låter den rinna innan den droppar ner på lakanet. Det blir en liten fläck där den landande. Jag plockar upp min mobil från Thildas nattduksbord, jag loggar in på min Twitter. Jag ser att någon har länkat en bild och jag klickar upp den, ”@zaynmalik who is this girl?” står det och det är en massa svar på bilden, jag orkar inte ens läsa dem jag vet ju på ett ungefär vad som står. Det är från igår på bion. Då rinner några fler tårar ner för min kind och droppar på lakanet. Jag reser mig upp från sängen och går ut till vardagsrummet, jag blir rätt så förvånad då att jag ser att alla är uppe och sitter på madrasserna och i soffan. Jag hade ju faktiskt inte tänkt på att Isabelles och Alice sägar var tomma. Dem höll på att prata om något men när dem såg mig så tystnade dem.
”Good morning” säger Harry.
”No” säger jag.
”What?” Frågar han.
”Is not a good morning” säger jag och han nickar lite innan han tittar ner i golvet. Jag går in i badrummet och sätter mig på toalettstolen, det kanske var lite taskigt sagt men det var så jag kände. Jag tar en bit toalettpapper och torkar bort flera tårar som kommer. Jag brukar inte gråta så ofta, men nu känns det som om inget spelar någon roll längre. Det ända som är viktigt är att hitta Thilda. Jag tänker att vi kanske borde ringa till Paul och be honom hjälpa oss med det här. Han har ju kontakter i polisen och en massa annat sånt. Innan jag går ut från badrummet igen så sätter jag på vattenkranen på iskallt vatten och tvättar ansiktet flera gånger. Jag torkar mig med en hadduk som hänger på en krok bredvid hadfatet. Sedan så tittar jag på min spegelbild. Mina ögon är rätt så röda. Jag struntar i det och låser upp dörren. När jag kliver ut så märker jag att alla stirrar på mig.
”Ehm, I think we should call Paul and ask him about help” säger jag och dem andra nickar innan Niall tar upp sin mobil.
”Hi Paul it’s Niall” säger han.
”Yeah, I think we need your help about a thing”
”No, it’s not about any of us, it’s about Zayns girlfriend, Thilda she dissepeared yesterday” efter det så reser sig Niall upp och går in i sovrummet. Jag tar hans plats i soffan bredvid Liam. Han ger mig en orolig blick när jag sätter mig ner. Niall kommer ut igen, allas blickar vänds mot honom.
”What did he said?” Frågar Isabelle.
”He would call around to some people he know and then he would come here” säger Niall och alla nickar.
“I think we should eat some breakfast” säger Alice för att bryta tystnaden och hon och Isabelle går ut i köket för att plocka fram. Vi andra sitter kvar i vardagsrummet. Jag tittar ut genom det stora fönstret som går ända ner i golvet. Man ser ut till gatan, och en bil kör förbi. Jag måste ha något att göra så jag tittar på alla människor som går förbi.
Thildas perspektiv:
När jag vaknar nästa gång så ser jag att det är morgon, eftersom det inte är lika mörkt i rummet som det var igår kväll eller natt. Jag vet inte riktigt. Jag tittar runt i rummet och nu så märker jag att jag sitter på ett grått stengolv. Det ligger faktiskt en filt över mina ben, fast jag fryser ändå. Jag ser gåshuden på armarna, jag drar i dem för att försöka få loss dem. Jag får en känsla av att repet rör lite på sig. Om man försöker riktigt hårt så kanske man kan få loss det, tänker jag och känner lite hopp. Jag försöker igen, men den här gången så händer det inget. Jag känner hur ont jag har i kroppen och hur trött jag var. Jag lutade mig mot pelaren som inte var särskilt bekväm och somnade igen.
Jag vaknade av en smäll och var rädda att killarna skulle komma tillbaka igen. Jag kände mig så ynklig och hjälplös. Dörren öppnades och in kom killen som jag inte visste namnet på.
”Here” sa han med en kall ton och ställde ner ett glas med något som såg ut som filmjölk i och tog sedan upp den igen.
”Open your mouth!” Sa han med samma ton och jag skakade på huvudet. Han suckade och vände på klacken igen.
”What are you going to do with me?” Snyftade jag fram.
“You’ll see tonight” sa han och flinade innan han stängde dörren och låste igen.
______________________________________________________________________________
Vad kommer hända? Ny del kommer imorgon, kommentera nu! /Tilde
När kommer nästa del??