Being the way that you are is enough - Del 27
Senaste:
"Varför är du så glad helt plötsligt?"
"En massa anledningar!" Säger hon och fortsätter flina.
"Det är bara att börja!" Säger jag.
"För att min storebror är lycklig med sin nya flickvän, för att jag har fått fem fantastiska nya vänner och för att jag har dem bästa systrarna i hela världen!" Jag flinar tillbaka och alla tre kramas.
___________________________________________________________________________
Isabelles perspektiv:
När vi kommer hem igen så slänger vi oss ner i soffan och bestämmer oss för att se en film. Jag hämtar datorn och Remember me som vi ska kolla på medans Thilda och Alice värmer pan-pizza och häller upp godis. Jag sätter mig i soffan och ställer min gröna laptop på soffbordet mittemot, jag sätter i skivan och fixar med filmen. Sedan så loggar jag in på min Twitter och skriver en ny Tweet. "Time for watching Remember me!" sedan så går jag in på min profil och ser att jag har fått fem nya följare, och ni kan säkert gissa vilka. Jag ler som ett fån där jag sitter i soffan. Efter en stund så kommer Thilda och Alice med pizzan och godiset. Vi kryper ihop i soffan i början när Allys mamma blir skjuten, även fast vi vet att det ska hända så är det lika sorligt varje gång. Vi har säkert sett den här filmen fler en hundra gånger tänker jag. Vi gråter alltid i slutet också, och då menar jag faktiskt alltid. Efter ett tag, när pizzan är slut så ligger vi typ på varandra. Min mobil börjar helt plötsligt ringa. Jag tittar på skärmen, det är min lillasyster Lovisa. Jag suckar och går in i sovrummet.
"Hej syrran!" Svarar jag.
"Heeej!" Svarar hon glatt.
"Ville du något särskilt eller?" Frågar jag lite irriterat.
"Ehm, nej jag undrar bara hur det är att bo i London?"
"Jaha" säger jag lite gladare. "Det är jättekul, det är liksom mycket större än Stockholm!"
"Okej vad bra! Hur är det med Thilda och Alice då?"
"Ja det är väl bra, vi håller på att kolla på film"
"Låt mig gissa Remember me?" Jag skrattar lite hon känner mig så väl. Vi pratar lite till innan vi lägger på.
När vi har kollat klart på filmen så bestämmer vi oss för att sova. Vi somnar fort alla tre.
Thildas perspektiv:
Nästa morgon så vaknar jag klockan åtta och känner mig inte alls trött lägre. Jag känner mig helt utvilad och peppad på att röra på mig. Ett perfekt tillfälle att gå till gymmet, tänker jag och ler stort. Jag går ut i köket och trycker i mig frukost. När jag är klar så letar jag fram min träningsbag ifrån Adidas och slänger i shorts, linne, sport-bh, handduk, deo, shampoo och vattenflaska. Jag skriver en snabb lapp till Alice och Isabelle och sedan så slänger jag i mina löparskor också, innan jag snör på mig mina vita, låga Converse och stänger försiktigt dörren. Jag har redan kollat upp var bästa och närmaste gym ligger. Det tar ungefär tio minuter att gå.
När jag är framme så betalar jag och går in i damernas omklädningsrum. Jag drar av mig mina jeans och drog på mig mina gröna Bajenshorts och ett vitt linne. Under det så har jag min knallrosa sport-bh. Jag fyller min vattenflaska och låser in mina saker i ett skåp och tar med mig mobilen och nyckeln ut. Jag går direkt mot löpningsbanden. Jag sätter i mina vita iphonelurar och sätter på Coldplay. Jag börjar ganska lugnt, efter ett tag så ökar jag takten och springer fortare och fortare. Jag vill bara ta ut all energi som bubblar inom mig. När jag har sprungit i fyrtio minuter så går jag av. Jag sätter mig på en bänk för att dricka lite vatten. När jag är klar så går jag emot träningscyklarna. Jag gör samma sak där, börjar lugnt sedan så ökar jag trycket i pedalerna. Det här är det nog det bästa som finns att känna mjölksyran pumpa i benmusklerna. Någon kommer och sätter sig bredvid mig, jag ger den inte ens ett ögonkast, jag är för fokuserad. Efter ett tag så märker jag att personen tittar på mig, jag tänker att jag kan väl i alla fall säga till den att sluta glo. Jag vänder på huvudet och möts av Zayns varma blick. Jag märker fort hur jag rodnar. Han säger något men eftersom jag har hörlurar på mig så hör jag ingenting. Jag hoppar av cykeln och tar av mig dem.
"What?" Frågar jag.
"I just said hi, so hi again!" Jag skrattar lite innan jag ger honom en svettig kram.
"Hi!" Säger jag och ler stort.
"You do it really fast!" Säger han och pekar på cykeln. Jag ler mot honom innan jag går bort till närmaste bänk och slår mig ner. Han slår sig ner bredvid mig.
"When do you get here?" Frågar jag.
"A half hour ago I think" säger han. "You?"
"Uhm" jag tittar på klockan den är halv elva, jag kom väl hit vid nio ungefär. "One and a half hour ago" säger jag och han nickar emot mig.
________________________________________________________________________________
Vad kommer hända på gymmet tror ni? Bella kanske ska sluta att skriva på den här novellen men jag kommer att fortsätta. /Tilde & Izabella
Being the way that you are is enough - Del 26
Senaste:
Efter ett tag när vi sitter och äter så går några tjejer förbi, dem tittar in på restaurangen och ser killarna. Sedan så börjar dem skrika. Jag tittar roat på dem, om vi inte hade lärt känna dem kanske vi också hade varit så där, tänker jag. Dem kommer in på restaurangen, och ställer sig vid vårt bord och frågar om dem kan få ta ett foto med killarna. Efter en stund när dem nästan är klara så kommer en tjej fram till oss och frågar.
”Who are you?”
________________________________________________________________________________________
Alice perspektiv:
Jag tittar undrande på Thilda och Isabelle jag vet inte vad vi ska svara. Niall som har hört vad tjejerna har frågat kommer till undsättning.
"They are our friends" jag ser att Thilda rodnar lite, undra varför? Kanske det har hänt något mellan henne och Zayn? Jag får väl fråga henne sedan. När alla fansen har gått så bestämmer vi oss för att gå. Killarna måste gå nu så vi säger hejdå utanför restaurangen, eftersom vi ska åt andra hållet. När vi ska kramar om dem så ser jag att Thilda kramar om Zayn extra länge. Sedan så vinkar vi åt dem innan vi går åt andra hållet.
"Ska vi gå och shoppa?" Frågar Isabelle. Jag skiner upp.
"Ja!" Säger jag och Thilda i munnen på varandra. Vi bestämmer oss för att åka till Oxford street, vi letar upp närmaste tunnelbana och åker till Oxford. När vi är ute på gatan så frågar Isabelle.
"Vart ska vi gå först?" Thilda ler stort.
"Forever 21, snälla!" Jag skrattar lite Forever 21 är precis som Gina tricot och därifrån så kommer typ alla Thildas kläder. Jag tittar frågande på Isabelle som nickar.
"Visst!" säger hon och vi börjar gå. När vi kommer in i butiken så blir Thildas ögon lika stora som örhängena hon just har sett. Vi alla hittar flera plagg som vi vill prova och sedan så letar vi upp en ljus och stor provhytt. Jag klär av mig min svarta T-shirt med tryck på och sätter på mig den ljusblåa som jag hade tänkt prova. Jag studerar mig själv i spegeln som hänger på väggen mittemot.
"Snyggt Alice!" Säger Isabelle och jag ler stort.
"Ja det är precis din färg!" Säger Thilda. Sedan så tittar jag på deras kläder och jag får bara fram ett ord.
"Oj!"
"Va?" Frågar Isabelle.
"Ni är ju skitsnygga!" Säger jag och tittar på Isabelles mörkblåa jeans och Thildas svarta jeans och knallrosa tröja som är rätt så genomskinlig. Dem flinar emot mig sedan så går vi ut och betalar.
När vi kommer ut på gatan igen så känner jag att nu är det tillfälle att fråga Thilda om Zayn.
"Ehm, Thilda?"
"Mm" säger hon och tittar upp på mig.
"Hände det något mellan dig och Zayn igår?" Jag ser att hon rodnar och tittar ner i marken.
"Ehm, ja typ eller vi kysstes ganska mycket" hon tittar fortfarande ner men jag ser ändå att hon ler. Jag söker Isabelles blick och flinar.
"Men Thilda det är ju jättebra!" Säger jag.
"Ja, jag vet" säger hon sedan så tillägger hon. "Vart ska vi gå nu? Primark?" Jag skrattar åt att hon byter samtalsämne så fort.
"Ja" sedan så böjar vi gå emot Primark.
Efter två timmar så kommer vi ut med en full kasse var. Vi styr stegen mot närmaste Boots för att köpa smink. När vi är utanför dörrarna så ringer Thildas mobil.
"Det är Sebbe!" säger hon och tecknar åt oss att gå in. Vi går runt i affären och tittar lite, men hittar nästan ingenting. Efter lite mindre än tio minuter så kommer Thilda in i affären. Jag frågar inte vad han ville för han kan bara ringa sådär utan att ha något att säga. Jag kommer ihåg för två år sedan när Thildas pappa dog, så ringde dem varandra flrea gånger varje dag, bara för att kolla hur den andra mådde. Jag tycker att det är ganska häftigt hur tajta dem är, jag och mina tre småsystrar bara bråkar hela tiden. Jag tittar undrande på Thildas stora leende och frågar istället.
"Varför är du så glad helt plötsligt?"
"En massa andledningar!" Säger hon och fortsätter flina.
"Det är bara att börja!" Säger jag.
"För att min storebror är lycklig med sin nya flickvän, för att jag har fått fem fantastikska nya vänner och för att jag har dem bästa systrarna i hela världen!" Jag flinar tillbaka och alla tre kramas.
_____________________________________________________________________________
Förlåt för dålig uppdatering med nu är vi tillbaka igen, vi undrar en liten sak bara. Vilka är det som läser den här novellen? Kommentera om du gör det! /Tilde & Izabella
Viktigt!
Being the way that you are is enough - Del 25
Senaste:
"Should we do a joke with Harry?" Han lutar upp huvudet så att han kan se mig sedan säger han.
"I know we can hide his clothes, he is in the shower!" Han ler stolt.
"That's pretty good actually, but we need something more,something like..." jag skiner upp när jag kommer på det, det blir helt perfekt.
_______________________________________________________________________
Thildas perspektiv:
"We can poring corn flakes in his socks!" Fnissar jag, Zayn börjar också skratta och håller med om det är en rolig ide. Han går upp för att klä på sig och jag går ner och väntar på honom i soffan. Han måste skynda sig lite om vi ska hinna ta Harrys kläder. Efter en och halv minut ungefär så klättrar han snabbt ner från loftet. Han springer in i badrummet och kommer tillbaka med Harrys kläder, han fnissar lite och sätter sig bredvid mig. Jag frågar.
"Do he notice you?"
"No" svarar han. Jag öppnar Corn Flakes paketet och häller i ganska mycket i varje strumpa. Sedan går Zayn och lägger kläderna utanför ytterdörren. När han kommer tillbaka så fnissar han lite och sätter sig bredvid mig i soffan och slår på TV:n, det är ett gammalt avsnitt av Gossip Girl.
"Yes!" Skriker jag. Zayn tittar på mig.
"Do you like this?"
"Of Course" Jag ler mot honom.
"I like it to!" Jag tittar förvånat mot honom, jag har aldrig träffat en kille som gillar Gossip Girl förut.
"Have you seen this episode before?" Frågar jag honom.
"Of Course” säger han och flinar. ”I have all the seasons!” Nu ser jag nog ännu mera förvånad ut. Efter ett tag så hör vi Harry skrika.
”Where is all my clothes?” Zayn fnissar lite, jag puttar till honom och han slutar genast. Harry kommer utspringande från toaletten med bara en handduk runt midjan. Han ser jättearg ut, jag kan inte låta bli att fnissa lite.
”Where is them Thilda?” Frågar han och spänner ögonen i mig.
”Oh, Harry I’m sorry I don’t now” jag tittar på Zayn och han tittar på mig. Sedan så börjar vi gapskratta.
”Zayn!” Skriker Harry och kastar sig på honom. Louis kommer inspringande i rummet och skriker.
”Vas happenin?” Jag ställer mig upp och så viskar jag att vi har gömt Harrys kläder. Han skrattar och sedan så sätter han sig ner i soffan. Jag sätter mig bredvid honom. Han tittar roat på Harry och Zayn som rullar runt på golvet. Till slut så sätter sig Harry på Zayn och kittlar honom. Då så råkar han säga vart kläderna är. Harry springer ut och kommer in med dem igen. När han har klätt på sig allting utom stumporna så, sitter jag och Zayn spända för att se hans reaktion. Han sätter på sig den ena stumpan och sedan ändras hans ansiktsutryck.
”What the hell!” Säger han och rycker av sig strumpan. Alla Corn Flakes ramlar ut på golvet och sedan så bara skrattar vi.
”What do you guys want to do today?” Frågar Alice, och tittar på killarna.
”We have to go to some interviews after three o clock” säger Niall.
“Okay” säger hon och sedan så kollar hon på klockan. ”It’s half past two” säger hon.
”Okay” säger Niall och ler ”I’m hungry”. Vi andra bara skrattar med sedan så känner vi efter och känner oss faktiskt lite hungriga.
”Nando’s!” Skriker Niall och reser sig upp från soffan som vi sitter i och börjar gå mot dörren.
”Hey, Niall wait!” Skriker vi andra sedan så drar vi på oss skor och jackor och går ut i sommarvärmen. Vi går in på närmaste Nando’s. Niall springer fort fram och beställer. Vi andra beställer också och sedan så sätter vi oss vid ett fönsterbord.
Efter ett tag när vi sitter och äter så går några tjejer förbi, dem tittar in på restaurangen och ser killarna. Sedan så börjar dem skrika. Jag tittar roat på dem, om vi inte hade lärt känna dem kanske vi också hade varit så där, tänker jag. Dem kommer in på restaurangen, och ställer sig vid vårt bord och frågar om dem kan få ta ett foto med killarna. Efter en stund när dem nästan är klara så kommer en tjej fram till oss och frågar.
”Who are you?”
___________________________________________________________________________
Ny del! Vad kommer dem att svara tror ni? /Tilde & Izabella
Being the way that you are is enough - Del 24
Senaste:
Nästa morgon när jag vaknar så hör jag prat nerifrån vardagsrummet. Jag vänder mig om mot Zayn som sover bredvid mig. Vad söt han är när han sover tänker jag och ler stort. Jag tar upp min mobil för att titta på klockan, halv åtta. Hur kan man egentligen vara uppe såhär tidigt? Tänker jag. Jag bestämmer mig för att försöka att somna om. Vilket jag lyckas med.
________________________________________________________________________
Thildas perspektiv:
Nästa morgon eller ska jag säga förmiddag när vi vaknar så är klockan halv elva. Jag reser mig upp ifrån Zayns stora, mjuka dubbelsäng och klättrar ner ifrån loftet. Zayn vaknar till när jag är på väg ner.
"What time is it?" Frågar han.
"Half past eleven" säger jag och ger honom ett leende. Jag får ett bländvitt leende tillbaka. När jag kommer ner så ser jag att alla är uppe förutom Harry, jag hämtar en kudde som jag slår till honom i huvudet med. Han stönar till, öppnar ögonen och säger.
"What the hell Thilda, let me sleep!" Jag skakar på huvudet och skrattar. Sedan så kommer tankarna av det som hände igår och jag får ett stort leende på läpparna. Jag går in i köket där dem andra sitter och äter frukost.
"Good morning, why so happy?" Frågar Louis innan jag hinner svara tillägger han snabbt. "Had you and Zayn a great night?" Sedan så flinar han. Jag räcker ut tungan åt honom sedan så känner jag något iskallt på min rygg och jag skriker till. Sedan så hör jag någon som står och gapskrattar bakom mig. Jag vänder mig om och ser Harry som står med ett paket djupfrysta hallon i handen.
"Revenge!" Säger han och skrattar. Jag räcker ut tungan åt honom också och sedan så ser jag Zayn rufsiga hår sticka fram innan han kommer in till köket, han utbrister.
"Pancakes!" Och springer fram till spisen och tar tre stycken och lägger på sin tallrik. Sedan så springer Harry fram och tar den ifrån honom innan han har kommit fram till bordet.
"Thank you Zayn for serving me!" Han skrattar och om blickar kunde döda så skulle Harry falla ner död på golvet direkt. Zayn tar ner två nya tallrikar och räcker en till mig. Jag ler mot honom och han blinkar till mig. Jag viskar till han.
"I think Harry is on joke mood today"
Han tittar på mig och ler sedan så viskar han tillbaka.
"We'll be on our guard" jag skrattar lite och sedan så sätter vi oss vid Zayns köksbord. Jag tar sirapen och håller lite på mina pannkakor.
När vi har ätit upp så går jag för att klä på mig, mina kläder ifrån igår ligger uppe på loftet. Jag klättrar upp och tar av mig Zayns tröja och viker prydligt ihop den och lägger tillbaka den i garderoben där jag tog den. Jag hör Steg i trappan sedan så ser jag Zayns huvud sticka upp.
"Oh sorry, I didn't know you switched!" Jag ser att han rodnar lite innan han går ner några steg igen.
"It's okay!" Säger jag och flinar även fast jag vet att han inte kan se det. När jag är klar så lägger jag mig ner på mage och lutar mig lite över kanten. Sedan så säger jag till Zayn som står i trappan och väntar på att jag ska bli klar.
"Should we do a joke with Harry?" Han lutar upp huvudet så att han kan se mig sedan säger han.
"I know we can hide his clothes, he is in the shower!" Han ler stolt.
"That's pretty good actually, but we need something more,something like..." jag skiner upp när jag kommer på det, det blir helt perfekt.
_____________________________________________________________________________
Jag skrev den här delen på mobilen så förlåt om det blev lite fel. Kommentera isåfall så fixar vi det. /Tilde & Izabella
Being the way that you are is enough - Del 23
Senaste:
”Hear ny nagon kurv?” Liam tittar frågandes på mig, Isabelle och Thilda som viker oss av skratt.
Han övar lite till och tillslut låter det någorlunda bra. Alla följer med ut i korridoren där Liam ska knacka på oss grannen. Vi ställer oss och kikar ut från dörren. Liam knackar på dörren. Det tar ett tag, sen öppnas dörren.
”Har ny nagon kurv?” säger Liam och ler. Gubben tittar frågandes på honom. Han tänker precis öppna munnen när det kommer ut en liten tjej i hallen, jag gissar på att hon är runt 8-9 år.
”Oh my god, grandpa, it’s Liam Payne from One Direction!” Den lilla tjejen står där och gapar. Hon öppnade munnen igen, jag trodde att hon skulle fråga om autograf. ”Where’s the rest of the boys?”
______________________________________________________________________________________________
”Ehm, har ny nagon kurv?” Frågar han lite osäkert igen och tittar upp på gubben som står i dörröppningen.
”Excuse me?” Frågar han¨
”Liam I love you!” säger den lilla tjejen och kastar sig över honom.
”Uhm, thanks” säger han.
“Where is Niall?” frågar hon sedan Niall hoppar ut genom dörren, och vinkar. Hon bara står där och gapar sedan så frågar hon.
”Will you marry me?” Niall börjar asgarva, sedan så tittar tjejen ledset på honom. Han tillägger snabbt.
”You’re too young dare” säger han och ger henne ett leende. Hon tittar ner i marken.
”Do you want a hug?” Frågar Niall.
“Yeah!” Skriker hon och kastar sig i hans famn. Han tittar lite glatt mot vårt håll och rycker på axlarna.
”I think we have to go now” säger han och krånglar sig av tjejen.
”Can I have your autograph?” Hon skriker fortfarande.
“Sure what’s your name?” Frågar han.
“Caroline” säger hon och räcker Niall ett block. Han skriver fort och tar ett foto med henne, sedan så går vi in igen.
Thildas perspektiv:
När vi kommer in igen så sätter sig alla på sina madrasser, alla är rätt så trötta så vi bestämde oss för att sova. Helt plötsligt säger Liam.
”I think they don’t have any kurv” Och skrattar vi andra börjar också skratta lite. Jag reser mig upp och ser att Zayn tittar på mig. Hans tröja slutar precis under rumpan och jag har bara underkläder under, jag ler lite. Han gör ett tecken att vi ska gå upp till loftet och lägga oss. Vi säger god natt till alla och börjar gå upp för trappan mot loftet. Det är ganska så högt tak så man behöver inte böja sig ner och kan istället stå helt rak. Jag sätter mig försiktigt i hans stora dubbelsäng som ser väldigt inbjudande ut.
”Aren't you tired?” Frågar Zayn och tittar undrande på mig.
”Yes I guess” säger jag.
”What is it then?” Frågar Zayn.
”Nothing” säger jag och känner att jag blir lite lugnare. Jag lägger mig ner bredvid honom, och vi pratar lite tyst med varandra. Efter en stund när vi hör att alla andra har somnat så frågar Zayn.
”Should we end that thing we started earlier?” Jag vänder mig mot honom, och tittar in i hans vackra ögon. Sedan så nickar jag, hans läppar närmar sig mina och jag blundar och särar på läpparna. När jag känner hans tunga som letar efter min så blir jag helt pirrig i hela kroppen. Kyssen fortsätter länge tills vi båda behöver andas lite. Sedan så börjar vi om på nytt och han drar mig närmre honom. Han lägger sin ena hand under tröjan på min rygg, jag ryser till eftersom hans hand var ganska kall. Men också för att det kändes så skönt. Han drog upp mig så att jag låg ovanpå honom, hela tiden fortsatte vi att kyssa varandra.
Efter ett tag så var vi båda ganska så trötta och bestämde oss för att sova. Jag somnande med hans armar runt omkring mig och med ett leende på läpparna.
Nästa morgon när jag vaknar så hör jag prat nerifrån vardagsrummet. Jag vänder mig om mot Zayn som sover bredvid mig. Vad söt han är när han sover tänker jag och ler stort. Jag tar upp min mobil för att titta på klockan, halv åtta. Hur kan man egentligen vara uppe såhär tidigt? Tänker jag. Jag bestämmer mig för att försöka att somna om. Vilket jag lyckas med.
_______________________________________________________________________________
Första kyssen vad tycker ni? Imorgon har båda jag och Izabella prao så delen imorgon kanske inte kommer att bli så jättelång, men vi ska försöka.
/ Tilde & Izabella
Being the way that you are is enough - del 22
Senaste:
”DARE!” Skriker han, om man inte tar det så är man tydligen feg.
”Call your mum and tell her that you got your period” säger Harry som om det var det normalaste i hela världen. Niall tar upp sin mobil och trycker in sin mammas nummer, sedan så sätter han på högtalaren.
”Hi sweetie! Säger hon glatt, jag märker att Niall håller på att börja skratta men han håller sig.
”Ehm, mum I had to tell you something” säger han.
”What is it?” Frågar hon oroligt.
”I’ve got my period” säger Niall.
”Wait, what did you just said” säger hon. Nu så kan Niall inte hålla sig längre han skrattar jättemycket
och då börjar hans mamma också att skratta. Sedan så säger han hejdå och lägger på.
___________________________________________________________________________________
Alice perspektiv:
Jag fnissar åt Niall, sedan så snurrar han flaskan. Den hamnar på mig, jag blinkar på Niall.
”Truth..” säger jag försiktigt.
”Oh, come on!” säger Louis.
Jag biter mig i läppen, varför måste man ta konka? ”Okey, dare.”
”You don’t have to”, säger Niall och tittar på mig, han ler försiktigt.
”Whatever, I choose dare.”
Niall nickar, jag undrar vad han ska välja.
”Whatever, I choose dare.”
Niall nickar, jag undrar vad han ska välja. "Take off Louis socks."
Jag suckar lättat. Sen öppnar Niall munnen igen. "With your mouth."
Jag stirrar på honom, ta av Louis strumpor med munnen, aldrig!
"What? That's unfair." Jag ser i ögonvrån hur Isabelle och Thilda fnittrar. Zayn, Harry, Louis och Niall skrattar också. Liam försöker hålla sig för skratt medans han gjorde ett försök att titta medlidande på mig. Jag suckar, sen tittar jag runt på de andra.
"Do it, it not so bad", säger Harry. Jag tittar frågande på honom, han flinar bara åt mig. Jag fram till Louis, sen dyker jag ner på golvet. Jag försöker få in så lite som möjligt av strumpan i munnen, det smakar inte gott, men då skulle man inte tala om lukten. Svett. Jag hörde hur de andra skrattade i bakgrunden. Det skulle någon av de få betala för, tänkte jag. En av, sen den sista av. Jag reste men snabbt upp och sprang mot toaletten. Min blåa tandborste fanns på toan, jag tar snabbt på tandkräm och borstar tänderna för andra gången ikväll. När jag kommer ut igen så är det min tur att snurra, den hamnar på Louis. Han ler stort mot alla, och skriker.
”DARE!” Jag skrattar lite sedan så tänker jag efter. Vad ska han få göra, jag fick ju faktiskt ta av hans strumpor, med munnen! Jag kollar runt mig och sedan så kommer jag på någon.
”Lick in Zayn’s hair!” Skrattar jag.
”Uhh” säger han och gör en äcklad min.
”Hey, what’s wrong with my hair!” Säger Zayn surt.
”You have too much hair wax!” Säger Louis och skrattar lite. Sedan så reser han sig upp och ställer sig bakom Zayn.
”How long?” Frågar han. Jag tänker efter.
”Five seconds” säger jag och ler retsamt. Han sticker ner huvudet i Zayns hår som sitter och asgarvar. Vi andra räknar.
”One, two, three, four, five” säger vi och Louis skyndar upp med huvudet och gör en äcklad min.
”It was disgusting!” Säger han och går ut i köket och sköljer bort allt vax med vatten. Alla andra sitter och skrattar, förutom Zayn som ser jättesur ut.
”What is it Zayn?” Frågar Thilda.
”Louis ruined my hair!” Säger han, och då börjar alla skratta ännu mera. Zayn går in på toaletten för att fixa till sitt hår igen och sedan så kommer Louis tillbaka från köket. Sedan så är det hans tur att snurra, vi väntar tills Zayn är tillbaka, flaskan hamnar på Liam.
”Call the managament and say that you quit in the band!” säger Louis och ler stolt.
”What?! No, what if they thinks I’m serious?” säger Liam och Louis slutar le. ”You can’t quit!” Vi skrattar åt honom.
”I’ve got a better idea”, säger jag och går närmare Louis, sen viskar jag min idé i hans öra. Han skrattar till, sen nickar han.
”You should go out and say something in swedish to Zayn’s neighbour!” Skrattar Louis
”I know what” säger Thilda allas blickar vänds mot henne hon skrattar fram ”Har ni någon körv!” Isabelle och jag brister ut i ett gapskratt så att vi nästan ramlar ner på golvet. Alla killarna tittar konstigt på Thilda och sedan på oss som rullar runt på golvet och skrattar.
”What does it mean?” Frågar Liam fundersamt.
”Do you have some sausages?” Säger Isabelle och skrattar ännu mera. Killarna tittar ännu mer konstigt på oss.
”You don’t know how funny it is cause you don’t understand swedish it’s really funny”, säger Isabelle och skrattar lite mer.
”But you have to learn that sentence”, säger jag, jag tittar på Liam. ”Say after me, har ni någon körv.”
”Hear ny nagon kurv?” Liam tittar frågandes på mig, Isabelle och Thilda som viker oss av skratt.
Han övar lite till och tillslut låter det någorlunda bra. Alla följer med ut i korridoren där Liam ska knacka på oss grannen. Vi ställer oss och kikar ut från dörren. Liam knackar på dörren. Det tar ett tag, sen öppnas dörren.
”Har ny nagon kurv?” säger Liam och ler. Gubben tittar frågandes på honom. Han tänker precis öppna munnen när det kommer ut en liten tjej i hallen, jag gissar på att hon är runt 8-9 år.
”Oh my god, grandpa, it’s Liam Payne from One Direction!” Den lilla tjejen står där och gapar. Hon öppnade munnen igen, jag trodde att hon skulle fråga om autograf. ”Where’s the rest of the boys?”
_____________________________________________________________________________________________
Förlåt för en så kort del men det kommer en till imorgon, promise! Skriv gärna vad ni tycker. :)
Being the way that you are is enough - Del 21
Senaste:
Just då är det ljust på tv:n, jag kan tydligt se Zayn framför mig. Han lutar sig närmare mig, jag tittar rakt in i hans bruna ögon. De tittade rakt på mig också. Mina läppar var bara några millimeter från att röra hans, då knackar det på dörren. Jag hoppar till lite, Zayn ser lite förvånad ut. Men han ställer sig upp och går till dörren för att öppna. Jag undrar vem som kommer utan att höra av sig om att komma. Jag rycker på axlarna och följer efter Zayn. Samtidigt känner jag mig lite besviken, och sur på den som kom och förstörde.
________________________________________________________________________________
Thildas perspektiv:
När jag ser vilka som står i dörröppningen blir jag lite gladare, det är Alice, Isabelle och resten av killarna. Alice och Isabelle är ganska dyngsura, antagligen efter regnet. De andra är däremot torra. Jag fnissar lite åt dem.
”Hey”, säger Zayn.
Alla säger hej och kliver in lägenheten. Jag tittar försiktigt på Alice och Isabelle.
”Why aren’t you wet?” frågar jag killarna.
”We live in this house but in other apartments, me and Louis live together and Liam and Niall live together. Zayn is alone”, säger Harry glatt. Zayn tittar lite surt åt Harrys håll, fast Harry verkar inte märka. Jag ler mot Zayn.
”What have you been doing then?” Säger Louis och flinar lite. Jag rodnar lite sedan så säger Zayn.
”Look at a movie, and drink some tea.”
”Yeah, anyway, we have ice cream.” Louis tar upp två Ben And Jerry’s-burkar. ”Sleepover?”
”Yeah, sure.” Zayn mumlar, han verkar lite sur, kanske för att de avbröt oss och kanske också för det Harry sa.
Niall slänger sig ner i soffan, Harry och Louis slänger sig ner ovanpå honom. Jag skrattar lite. Zayn knuffar till mig på axeln, sedan viskar han.
”Go to the kitchen and talk to them.” Jag nickar, sedan så nickar jag till Alice och Isabelle att dem ska följa med dem in i köket. Dem förstår vad jag vill och följer med mig, jag stänger dörren efter mig.
”Vi måste prata”, säger vi alla tre i munnen på varandra. Sedan så skrattar vi lite.
”Alltså du ska veta vi är jätteledsna för det som hände igår!” Säger Alice. ”Det var dumt.”
”Ja, men vad menar du med det som du sa förut?” Frågar Isabelle. Jag tar upp min mobil och tar fram Smskonversationen med Linus. Jag har ju bara läst ett av dem så jag vet inte vad det står. Hennes ansiktsutryck förändras lite och hon höjer sina ögonbryn och sedan så ger hon mobilen till Alice. Efter att hon har läst dem så tittar hon ner i golvet.
”Alltså, bara så att ni vet jag överreagerade förut och jag är jätteledsen.” Jag går fram till dem och vi kramas ganska länge.
”Föresten, du sa aldrig vad som har hänt med din näsa” säger Alice.
”Jaha, det var typ en tjej som slog mig på kaféet förut” säger jag.
”Va?” Frågar Isabelle ”Varför då?”
”Jag vet faktiskt inte, troligen för att jag var där med Zayn”, säger jag och suckar. ”Syns det mycket?” Frågar jag sedan.
”Nej, den är bara lite blå” säger Alice. Sedan så går vi ut till vardagsrummet igen där brottningsmatchen är i full gång. Vi sätter oss ner i soffan och Zayn tittar upp på mig med en frågande blick, jag ler, han ler tillbaka sedan så tar han en kudde och slår till Harry i huvudet. Sedan så är det någon som slår till mig med en kudde, jag tror det var Niall. Efter det så är kuddkriget i full gång. Helt plötsligt så säger Niall.
”Don’t forget the icecream!” Vi skrattar och reser oss upp från golvet. Zayn går in i köket och kommer tillbaka med sju skedar och en gaffel till Liam. Jag ler lite, innan vi sliter upp locken på glasspaketen.
När glassen är slut börjar alla börjar göra sig i ordning. Killarna, Alice och Isabelle hade med sig sina tandborstar som om dem visste att Zayn skulle tacka ja till att dem fick sova här. Jag skrattar lite åt tanken, sedan kommer Zayn ut i vardagsrummet med en ny tandborste och en handduk. Jag kommer på att jag inte har något att sova i så jag frågar Zayn.
”Can I borrow something to sleep in?”
”Of Course, take what you want in my closet” säger han och ler mot mig. Jag går upp till loftet där han har sin garderob. Jag öppnar den och tar ut en vit rollingstonetröja och klättrar ner igen.
”Hur visste ni att vi skulle sova över?” Frågar jag.
”De andra sa att Zayn skulle säga ja” säger Isabelle och vi skrattar lite. Jag byter om till tröjan.
”Snygg tröja!” Säger Alice och flinar, jag flinar tillbaka.
Jag är glad att de kom, att de ändå brydde sig. Fast det hade känts bättre om det hade varit de som hade tagit initiativet att prata, fast det märktes ändå att de var ledsna. Jag bestämde mig för att glömma det och kul.
Isabelles perspektiv:
Jag, Alice och Thilda går ut till de andra i vardagsrummet. Regnet har fortfarande inte avtagit och det smattrar mot fönsterrutorna. Niall och Louis sitter i soffan och spelar fifa, Zayn och Harry sitter på varsin kant i soffan, Liam syns däremot inte till.
”Where’s Liam?” frågar jag.
”I think he’s talk to Danielle”, svarar Harry.
Jag nickar och går och sätter mig i soffan bredvid honom.
”We just have four mattresses, so how should we do?” säger Zayn.
”I can sleep with Isabelle”, säger Harry snabbt.
Jag börjar skratta högt åt honom. Han räcker ut tungan åt mig som ett litet barn.
”You are so geeky Harry, but sure.” Jag rycker på axlarna.
Han skiner upp, jag fnissar lite till åt honom. Det slutar med att jag och Harry sover på samma madrass, Alice och Niall på en, Zayn och Thilda i Zayns säng och Louis och Liam får sova på varsin. När Liam kommer tillbaka sitter alla i soffan och tittar på när Niall och Alice spelar fifa. Det står lika.
”You are going to lose, I’m the king!” säger Alice och skjuter, hon missar.
”Yeah, sure, I’m going to win”, säger Niall.
”You can’t lose against Alice, she’s a g…” börjar Louis. Jag avbryter honom.
”She’s what? Don’t dare to say girl.”
”I was going to say a good player”, säger han oskyldigt.
Jag himlar med ögonen åt honom. Jag hatade när killar dömde tjejer efter kön, så hade det varit ända sen jag mindes. Matchen slutar oavgjort.
”We can play Truth or Dare!” säger Harry när spelat är avstängt.
”Yes!” skriker Louis, vi skrattar åt honom.
Zayn går och hämtar en flaska som vi kan snurra. När han kommer tillbaka sitter alla i en ring på golvet. Louis får börja snurra flaskan, den hamnar på Harry.
”You’ll mix ketchup, butter, flour, cinnamon and coke, then you should drink it!” flinar Louis.
Harry ler ett ironiskt leende mot honom, sen reser han sig upp och går ut i köket. Vi andra följer efter. Harry plockar ut allt som behövs, han häller i mjöl, sprutar i lite ketchup, smör och kanelen. Jag tar colaflaskan.
”Not too much”, säger Harry varnande. Jag häller i hela glaset. ”I hate you.”
”No you don’t.” Jag flinar åt honom, sen dricker han, hans min förändras mot sur till äcklad. Vi skrattar åt honom. Han spottar snabbt ut det i vasken, sen sköljer han munnen med vatten.
”I need to brush my teeth.” Vrålar han och springer iväg från köket in till badrummet.
”I recorded it!” Louis håller sin mobil i handen och tittar på skärmen. Vi skrattar åt Harrys min en än gång. Sedan säger Louis.
”I tweet it!” Och gapskrattar sedan så kommer Harry utspringande från toan, med en arg min.
”LOUIS!” Skriker han, Niall viker sig dubbel av allt skratt och sedan så rullar han runt på golvet. Vi andra börjar också skratta när Harry börjar brotta ner Louis på golvet och till slut så skrattar dem båda så mycket att dem knappt kan stå upp. Sedan så är det Harrys tur att snurra flaskan. Den hamnar på Niall.
”DARE!” Skriker han, om man inte tar det så är man tydligen feg.
”Call your mum and tell her that you got your period” säger Harry som om det var det normalaste i hela världen. Niall tar upp sin mobil och trycker in sin mammas nummer, sedan så sätter han på högtalaren.
”Hi sweetie! Säger hon glatt, jag märker att Niall håller på att börja skratta men han håller sig.
”Ehm, mum I had to tell you something” säger han.
”What is it?” Frågar hon oroligt.
”I’ve got my period” säger Niall.
”Wait, what did you just said” säger hon. Nu så kan Niall inte hålla sig längre han skrattar jättemycket och då börjar hans mamma också att skratta. Sedan så säger han hejdå och lägger på.
_______________________________________________________________________________Del 21 över tjugo Wihoo! Kommentera vad ni tycker om novellen! /Tilde & Izabella
Being the way that you are is enough - Del 20
Senaste:
Thildas perspektiv:
Jag bara måste bort från dem en stund, jag är för arg för att stanna kvar. Jag går och går tills jag inser vart jag är på väg, hem till Zayn. När jag är framme så ringer jag på ringklockan till hans lägenhet, det är ingen som öppnar. Jag provar att ringa några fler gånger, det är fortfarande ingen som öppnar, jag sjunker ner på golvet och lutar mig mot hörnet bredvid hans dörr. Jag orkar inte ringa honom, utan jag kan väl bara sitta här och tänka lite. Efter en stund så känner jag att mina ögonlock blir tyngre och tyngre, och sedan så somnar jag.
Jag vaknar till av att jag hör fotsteg och sedan så ser jag Zayns skugga.
______________________________________________________________________________________________
Jag tittar upp på Zayn. Han tittar undrande på mig.
”Why are you sitting here?”
Jag blinkar lite och tittar på honom.
”I’m just fight with Alice and Isabelle, it was just stupid..” Jag mumlar fram orden men vet inte om Zayn har hört vad jag sa. Han sträcker i alla fall fram sin hand. Jag greppar den och reser mig upp. Han är stabil och stark när han drar upp mig. När jag kommer upp på fötterna låser Zayn upp dörren.
”Come in.”
Jag nickar sakta och ler lite svagt. Sakta tar jag av mig skorna, Zayn gör detsamma och när han har tagit av sig ytterkläderna hjälper han mig av med jackan.
Vi går in i vardagsrummet och jag sätter mig trött ner i soffan.
”Do you want some tea?”
Jag nickar mot honom och ser han ryggtavla försvinna mot köket. Jag sitter i soffan men sen lägger jag mig till rätta i soffan. Jag känner mig trött även fast jag redan har sovit lite. Jag lägger mig ner och blundar. Precis när jag håller på att somna hör jag Zayns röst.
”Thilda?”
Jag öppnar ögonen och ser Zayn, han sitter bredvid mig i soffan.
”Which flavour do you want? I’ve got strawberry, lemon, vanilla and forest fruits.”
“I’ll want strawberry, please.”
Zayn öppnar två tepåsar och sen stoppar han ner de. Han ger mig den ena koppen, jag tar emot den. Koppen är medelstor och vit med blommor som är olika färger. Jag dricker en klunk och jag känner hur det bränner till på tungan. Jag bestämmer mig för att inte visa det. Vi sitter en stund i tystnad.
”So, what happened?”
“Well, I cried, yelled and overreacted when Isabelle tried to talk to me. It was when we eat dinner.”
“Because of the prank call? And you’re angry at Isabelle and Alice?”
Jag nickade sammanbitet, och drack lite mer te.
”Yes, what should I do?”
“Talk with them, and keep calm. But what did they said earlier?”
“They where sorry and sad, I think..”
Zayn nickar. “I know they care about you, and they where drunk.”
Jag nickar sakta. Han kanske hade rätt, kanske var det bara för att de var fulla? Och egentligen var det väl inte så hemskt? Jag suckar tungt.
”Do you want to watch a movie?” säger Zayn.
“Yes, that would be great.” Jag ler mot honom, han var otroligt gullig mot mig. Tänk att jag hade lärt känna en sån fin kille nästan direkt när vi anlände.
Zayn håller på att sätta på en film, jag tittar ut genom fönstret och då märker jag att det regnar. Jag har aldrig tyckt om regn. Fast nu tyckte jag att det var ganska mysigt. Zayn kom tillbaka till soffan och satte sig ned bredvid mig. Bredvid honom låg en filt som han la över oss båda. Jag kände mig lite pirrig i magen, jag visste inte varför. Fast egentligen visste jag varför, jag var bara osäker om det var sant. Men man brukar väl säga att man går efter magkänslan och vid det här tillfället var det magen som bestämde. In i halva filmen hade regnet börjat smattra mot taket, ordentligt. Snart hördes ett åskmuller, sen ett till som hördes närmare. Jag blev rädd flyttade mig närmare Zayn. Han tog min hand och även fast det var helt mörkt i rummet kunde jag nog skymta ett léende från hans håll. Jag log också lite för mig själv.
Även fast jag inte tyckte om åskan. Just då är det ljust på tv:n, jag kan tydligt se Zayn framför mig. Han lutar sig närmare mig, jag tittar rakt in i hans bruna ögon. De tittade rakt på mig också. Mina läppar var bara några millimeter från att röra hans, då knackar det på dörren. Jag hoppar till lite, Zayn ser lite förvånad ut. Men han ställer sig upp och går till dörren för att öppna. Jag undrar vem som kommer utan att höra av sig om att komma. Jag rycker på axlarna och följer efter Zayn. Samtidigt känner jag mig lite besviken, och sur på den som kom och förstörde.
______________________________________________________________________________________________________
Förlåt för att den blev så kort men ska försöka skriva längre imorgon.
/Izabella
Being the way that you are is enough - del 19
Senaste:
”Sorry I woke you up, but I think I have to go home” jag ser att han ser lite ledsen ut och tillägger snabbt. ”But can we meet tomorrow?”
”Sure” säger han och reser sig också upp. Han följer mig till dörren och väntar på mig medans jag tar på mig mina skor och min jacka.
”Bye” säger han och ger mig en lång kram.
”Bye Zayn” säger jag innan jag går ut genom dörren.
_________________________________________________________________________________
Isabelles perspektiv:
Jag sitter inne på mitt rum och läser samma bok som förut, den om en kille som spelar fotboll. Jag känner doften av mat sprida sig i huset. Alice lagar mat, hon tycker det är roligt. Det tycker inte jag, men vi brukar turas om att laga mat eftersom Thilda är rätt dålig.
Då så hör jag dörren smälla igen, Thilda kommer in i rummet.
”Hej hade du kul?” Frågar jag.
”Mm” säger hon och tar upp sin mobil. Efter en stund så ropar Alice att maten är klar. Jag reser mig upp, och tittar på Thilda som ligger kvar i sängen.
”Kommer du eller?” Frågar jag lite irriterat.
”Lugna dig, jag kommer” säger hon, men ligger kvar i sängen. Jag går och sätter mig vid köksbordet, Alice har gjort Tacos.
”Vad gott!” Utbrister jag.
”Ja vi får hoppas det” säger hon och ler stolt. Efter en stund så kommer Thilda ut och sätter sig vid bordet, hon säger inte så mycket. Jag tittar upp på henne och så utbrister jag.
”Vad har du gjort Thilda?”
”Va?” Säger hon och tittar undrande på mig.
”Men din näsa är ju alldeles blå!” Säger jag.
”Jasså, nu bryr ni er!” Säger hon argt.
”Va?” Är det nu min tur att säga.
”Men Thilda, det där med Linus…” Säger Alice.
”Ja vadå, att ni har gjort så han är ännu värre!” Skriker hon och tårar strömmar ner för hennes kinder. Hon reser sig upp.
”Vad menar du?” Frågar jag men då så ser jag att hon är på väg mot ytterdörren. ”Men vänta snälla” säger jag sedan och sedan så smäller hon igen dörren.
Thildas perspektiv:
Jag bara måste bort från dem en stund, jag är för arg för att stanna kvar. Jag går och går tills jag inser vart jag är på väg, hem till Zayn. När jag är framme så ringer jag på ringklockan till hans lägenhet, det är ingen som öppnar. Jag provar att ringa några fler gånger, det är fortfarande ingen som öppnar, jag sjunker ner på golvet och lutar mig mot hörnet bredvid hans dörr. Jag orkar inte ringa honom, utan jag kan väl bara sitta här och tänka lite. Efter en stund så känner jag att mina ögonlock blir tyngre och tyngre, och sedan så somnar jag.
Jag vaknar till av att jag hör fotsteg och sedan så ser jag Zayns skugga.
_____________________________________________________________________________
En kort del, och vi är verkligen ledsna att det inte kom någon igår. Men ibland så är Bella lite lat. /Tilde & Izabella
Being the way that you are is enough - Del 18
Senaste:
”What have you been doing today?” Frågar han.
“Nothing, I haven’t talk to Isabelle and Alice either, I am so angry at them” säger jag och han rycker på axlarna.
“But you have to talk to them” säger han
“I know” säger jag sedan så känner jag hur någon knackar mig på axeln, jag vänder mig om och sedan så får jag en hård knytnäve på näsan.
_________________________________________________________________________________
Thildas perspektiv:
Jag kollar på tjejen som står där, och tar mig för näsan, jag känner att jag börjar blöda. Jag märker att Zayn reser sig upp och går fram till tjejen som är på väg ut. Han får tag i hennes arm innan hon hinner smita iväg, jag ser att han pratar med henne men jag hör inte vad dem säger. Sedan kommer han tillbaka med tjejen efter sig.
”I’m sorry, it was stupid” säger hon och ser riktigt ledsen ut, jag undrar vad Zayn sa till henne egentligen. Jag suckar och säger sedan.
”It’s okay” sedan så ler hon och går därifrån. Zayn ger mig en servett som jag trycker mot näsan. Han flyttar sin stol lite så att han sitter bredvid mig. Han tittar på mig med en orolig blick.
”I am okay” säger jag och ler mot honom. Vi sätter oss ner vid bordet igen. Jag möter hans blick, och sedan så kollar jag ner och rodnar lite. När jag tittar upp igen så ser jag att han har kvar sin blick på mig och ler stort.
”I know that, I know why you smile so much!”
”What?” Zayn skrattar.
”You think I’m cute when I’m blush, it always happens in movies, books and stories.”
”Yeah, sure”, sa han ganska tyst och kollar ner i golvet.
Jag får lite skuldkänslor, han ser lite ledsen ut. Sedan skiner han upp och frågar.
”Can we go home to me?”
”Of Course” svarar jag och han ser ännu gladare ut. Vi reser oss upp och går ut genom dörren, och så frågar han.
”Cab or bus?”
”Ehm, I think people should look at my nose” säger jag och kollar ner i marken. Han ler och ringer efter en taxi. Vi kliver in och han säger adressen.
När vi är inne i hans lägenhet så går han in i köket, sedan så ser jag att han öppnar frysen och tar ut något. Jag går in i vardagsrummet och sätter mig i soffan. Efter en stund så kommer han med en bricka med godis och läsk. Han räcker mig en kökshandduk med is i, jag tar den mot näsan. Den är jättekall och det gör ganska ont mot min svullna näsa. Jag stönar till lite, han tittar snabbt upp på mig.
”What?” Säger han oroligt.
”Nothing it was just so cold” säger jag och ler lite mot honom. Han nickar och går fram till den enorma TV:n och sätter på en film, det är typ någon komedi och kärleksfilm. Efter halva filmen ungefär så känner jag hur mina ögonlock blir tyngre och tyngre och till slut så somnar jag mot Zayns axel.
Efter några timmar så vaknar jag av att min mobil ringer. Filmen är slut för länge sedan och Zayn sover på soffan, jag måste ha legat nästan på honom tänker jag och ler. Sedan så svarar jag.
”Thilda”
”Var är du?” Frågar Alice röst oroligt.
”Jag är hemma hos Zayn” jag kollar på klockan och inser att den är snart åtta.
”Jaha, men vi har lagat middag ” säger Alice.
”Okej men jag kommer” säger jag ”hejdå” Sedan så lägger jag på. Jag tar ett kort på Zayn när han sover, och tänker att jag kan ha den som kontaktbild på honom. Han är väldigt söt när han sover, tänker jag sedan. Jag reser mig upp ifrån soffan och då vaknar han.
”Where are you going?” Frågar han yrvaket.
”Sorry I woke you up, but I think I have to go home” jag ser att han ser lite ledsen ut och tillägger snabbt. ”But can we meet tomorrow?”
”Sure” säger han och reser sig också upp. Han följer mig till dörren och väntar på mig medans jag tar på mig mina skor och min jacka.
”Bye” säger han och ger mig en lång kram.
”Bye Zayn” säger jag innan jag går ut genom dörren.
Vad tycker ni? Kommentera! /Tilde & Izabella
Being the way that you are is enough - Del 17
Senaste:
Jag gick sedan in på Twitter för att skriva en ny Tweet. ”Good night yesterday, but my friends will have a hangover:D” Skrev jag och sedan så gick jag in i badrummet för att ta en dusch.
______________________________________________________________________________
Isabelles perspektiv:
Nästa morgon så vaknar jag upp med en enorm huvudvärk, Alice ligger och sover men Thilda är uppe. Jag känner ett sting av dåligt samvete efter det som hände igår. Jag går upp och ser Thilda sitta i soffan och lyssna på musik. Hon ser mig och nickar åt mig, jag undrar om hon är sur över igår. Hon får ett Sms och jag ser att hon skiner upp, skriver snabbt in ett svar och sedan så får hon ett nytt Sms och så går hon in till köket istället och sätter sig vid köksbordet. Jag går efter henne och gör i ordning min frukost och tar en huvudvärkstablett. Sedan så sätter jag mig mittemot henne, vi säger ingenting under hela tiden. När jag är klar så ställer jag in min tallrik och går för att ta en dusch.
När jag är klar så ser jag att Alice är uppe också. Förmiddagen går ganska så långsamt och vi säger inte så mycket till varandra. När klockan är halv tre så ser jag att Thilda tar på sig sina skor och sin jacka.
”Vart ska du?” Frågar jag.
”Ut och fika med Zayn” säger hon innan hon går ut genom dörren, jag går ut i vardagsrummet och ser henne gå längst gatan och sedan stanna vid busshållplatsen som ligger en bit ifrån vårt hus. Jag sätter mig ner i soffan bredvid Alice och frågar.
”Tror du att hon är sur?”
”Ja, kanske det var ju ganska taskigt av oss” säger Alice innan hon återgår till sin bok. Jag tänker att henne lär man inte kunna prata med på ett tag och gick in på vårt rum. Jag tar upp min dator och loggar in på min facebook.
Thildas perspektiv:
När jag kommer in på kaféet så är inte Zayn där än, så jag går fram och köper en latte och sedan så slår jag mig ner vid ett ledigt bord nära ett fönster. Några tjejer som sitter en bit ifrån mig sneglar lite åt mitt håll flera gånger. Jag undrar varför och blir lite irriterad, jag tar en klunk av mitt kaffe och bränner mig lite på tungan. Jag tar upp min mobil och tittar på klockan kvart över tre, Zayn borde ha varit här nu, och jag som trodde jag var sen. Det kanske hade hänt något tänker jag och blir genast orolig. Jag skickar ett snabbt Sms ”I’m here now, where are you??” efter några sekunder så fick jag ett svar ”Look behind you” stod det jag kollade bakom mig och där stod han. Jag ställde mig upp och kramade honom hårt, jag såg att tjejerna som tidigare hade tittat på mig stirrade på oss nu. Jag kollade på Zayn, han lyfte sin ena hand och vinkade mot dem. De började le jättestort istället och sedan så vinkade dem tillbaka. Zayn gick fram till kassan för att beställa och kom tillbaka efter en stund. Han satte sig ner mittemot mig och log.
”What have you been doing today?” Frågar han.
“Nothing, I haven’t talk to Isabelle and Alice either, I am so angry at them” säger jag och han rycker på axlarna.
“But you have to talk to them” säger han
“I know” säger jag sedan så känner jag hur någon knackar mig på axeln, jag vänder mig om och sedan så får jag en hård knytnäve på näsan.
______________________________________________________________________________
Förlåt för en kort del men vi kunde inte riktigt koncentrera oss efter att vi såg killarna inne i stan idag! Vi är över lyckliga.
Being the way that you are is enough - Del 16
Senaste:
Jag ser att Louis kommer ut genom dörren, han ska väl tydligen be mig om ursäkt. Jag förstår inte hur de kunde göra så, speciellt Isabelle och Alice som vet hur han håller på. Jag känner hur arg jag är på dem. Zayn står bredvid mig och håller i min hand, han ser också Louis och reser sig upp ifrån bänken för att gå upp till dem andra. Louis sätter sig ner bredvid mig.
”Hi, Alice told me, and I am really sorry about what happened” säger han och låter faktiskt riktigt ledsen.
”It’s okay, but i feel i little bit sorry for him” säger jag och får fram ett litet leende. Louis räcker fram min mobil. Jag tänker att dem har ju faktiskt druckit ganska mycket också, och sedan så går vi in igen.
______________________________________________________________________________
Thildas perspektiv:
När vi kommer in igen så ser jag att allas blickar vänds mot mig. Jag torkar bort mina tårar och tittar i helfigursspegeln som hänger i hallen. Jag ser förjävlig ut, min mascara har runnit ut och jag är ganska svart under mina ögon, men inte nog med det jag är dessutom helt röd i ansiktet. Jag tittar på Louis som står bredvid mig.
”Where is the toilet?” och ler lite. Han pekar åt ett håll, jag går dit in och låser dörren efter mig. Jag ställer mig framför handfatet och tar en bit toapapper med tvål på sedan är det bara att gnugga. När jag har tagit bort allt smink så sätter jag mig på toalocket och tar upp min mobil, jag ser att jag har fått tre stycken nya Sms, alla är ifrån Linus. På det första står det ”Jävla hora!” jag läser inte ens dem andra utan jag sjunker bara ner på golvet igen och gråter. Då hör jag det knacka på dörren.
”Are you okay?” det är Zayns röst på andra sidan dörren, jag låser upp, sedan så kommer han in på toan. Han säger inget utan bara sätter sig bredvid mig. Det är som om han förstår precis, han lägger sin arm mot mig och jag lutar mig mot hans axel. Jag känner att jag bara vill åka hem.
”I think I have to go home” säger jag sorgset till Zayn, han tittar på mig och sedan så hjälper han mig upp. Vi går ut till dem andra och jag frågar.
”Jag tänkte åka hem, ska ni med eller?”
”Nej, men vi kaske kommer om någon timme” säger Alice och ler mot mig. Jag går ut i hallen och sätter på mig mina skor, precis innan jag ska gå så känner jag att någon knackar på min axel, jag vänder mig om. Det är Louis.
”Goodnight, and sorry again” säger han och ger mig en kram.
”It’s okay you didn’t know” säger jag och ler mot honom. Då kommer Zayn också fram och ger mig en kram.
”Do you want me to follow you down?” Frågar han.
”No, I am okay” säger jag innan jag öppnar dörren, jag vinkar lite åt Isabelle och Alice som vinkar lite trött tillbaka. Jag ringer efter en taxi och hoppar in, sedan sitter jag och kollar ut genom fönstret hela vägen hem. När jag kommer tillbaka hem så går jag in i lägenheten och så går jag först in på toan och tar en dusch sedan så går jag och lägger mig. Jag somnar så fort som jag blundar.
Efter någon timme så vaknar jag av ett ljud, och sedan ett fniss. Det är Alice och Isabelle som kommer hem. Det var säkert någon av dem som ramlade i hallen, så mycket som dem drack. Jag hör att dem går in på toan och försöker att somna om, vilket jag lyckas med.
Nästa morgon när jag vaknar så är klockan halv nio, jag försöker att somna om, men det går inte så jag går upp istället. Alice och Isabelle kommer nog att vara rätt så bakis idag. Jag sätter mig i soffan och ser att jag hade fått ett nytt Sms från Zayn igår innan jag gick och la mig. ”Sweet dreams” stod det och jag log. Jag gick sedan in på Twitter för att skriva en ny Tweet. ”Good night yesterday, but my friends will have a hangover:D” Skrev jag och sedan så gick jag in i badrummet för att ta en dusch.
__________________________________________________________________________
Inte så lång men bättre än inget, jag kan inte riktigt fatta att killarna är i Sverige just nu! Har någon av er träffat dem än? /Tilde
Being the way that you are is enough - Del 15
Senaste:
“Han frågar om vi vill träffa dem imorgon, vad ska jag skriva?” Säger jag.
”Säg ja!” Säger hon och ser jätteglad ut. Jag svarar snabbt ”Of course, what time?:)” Svaret kommer efter några sekunder. ”11 :)” jag ler stort, och sedan säger jag.
”Bäst att vi går och lägger oss då!”
”God natt” säger jag till Isabelle och sedan går jag och lägger mig i Thildas säng och somnar efter en stund.
_____________________________________________________________________________________
Isabelles perspektiv:
Nästa morgon när jag vaknar så kollar jag på klockan för att se om jag måste skynda mig. Klockan är halv nio, Alice har redan gått upp men Thilda ligger fortfarande kvar i Alice säng och sover djupt. Jag ställer mig upp sedan så smyger jag fram till henne och skriker.
”Thilda upp, nu Zayn är här!” hon rycker till och när hon hör vad jag säger så vaknar hon direkt.
”Var, vadå, men jag har ju bara pyjamas på mig” säger hon sedan förtvivlat, jag börjar skratta.
”Hämnd, för förra gången” skrattar jag. Hon tittar hon surt på mig, reser sig upp och skyndar sig in i duschen.
”Men, jag skulle ju duscha!” Skriker jag skrattande efter henne. Hon vänder sig om innan hon stänger dörren så lipar hon emot mig. Jag skrattar lite och sedan så går jag fram till Alice som sitter och äter frukost.
”Vet hon att vi ska träffa dem idag?” Frågar Alice.
”Nej, jag tror inte det om hon inte är synsk, vilket hon inte är” säger jag och ler lite.
”Okej” säger Alice som har ätit upp, hon reser sig och ställer in sina saker i diskmaskinen. Jag tar lite frukost och sätter mig vid bordet, då hör jag att Thilda sjunger i duschen som vanligt. När jag har ätit upp så sätter jag mig i soffan och tar upp min mobil och kollar lite på Facebook, då ser jag att Linus har skrivit en status. ”Du betydde allt för mig men nu är du borta” det är säkert om Thilda, det är nästan lite läskigt att han håller på att stalka henne sådär det var ju längesen dem var tillsammans. Då kommer Thilda ut ur badrummet.
”Vad fint du sjöng” säger jag och skrattar lite.
”Ja, visst gjorde jag” säger hon, sedan så går hon in för att klä på sig kläder.
Efter en timme så är alla tre klara och klockan är halv elva, Thilda vet fortfarande inte vart vi ska någonstans. Men vi bestämde att det skulle bli en överraskning. När klockan var kvart i så gick vi ner till trottoaren utanför vårt hus.
”Vart ska vi?” Frågade Thilda, vi valde att berätta.
”Vi ska träffa killarna” sa Alice.
”Vad, vad kul” säger hon ”men varför har ni inte sagt något” hon skrattar lite.
”Jag vet faktiskt inte, överraskning” säger jag och ler. Då svänger två stycken bilar in framför oss. Dörrarna öppnas och killarna hoppar ut.
”Hi girls” säger Niall och ler stort. Han går fram och kramar om Alice sedan mig och sist Thilda. Sedan kommer dem andra fram när Harry ska krama mig så tittar jag in i hans gröna ögon och ler.
”Where are we gonna go?” Frågar jag.
”We think we should go to T.G.I Fridays and eat some lunch” sa Louis.
”Okay” säger Alice och hoppar in bredvid Niall i den ena bilen, som Liam kör. Jag sätter mig i den andra som är Harrys bil, samma som jag åkte i igår. Louis sätter sig bredvid mig och Thilda på andra sidan honom och Zayn sätter sig där fram. Sedan så åker vi, när vi är framme vid restaurangen så går vi in och sätter oss vid ett bord.
1 timme senare:
När vi hade ätit upp så sa Niall.
”We are going to an interview this afternoon, but do you guys want to go to a party tonight?” Jag tittade snabbt på Thilda och Alice som nickade.
”Of course” sa jag och sedan log dem mot oss.
”I am not coming with you” sa Liam.
”Why?” Frågade Thilda.
”Me and Danielle are going to a see a movie” svarar han och ler mot henne.
”Okay, have fun!” Säger Thilda, innan hon kramade om han, Niall, Louis, och Zayn som skulle åka direkt till intervjun här ifrån, medans Harry skulle skjutsa hem oss. Jag och Alice kramade också om de andra killarna innan vi hoppade in i baksätet. Thilda satt där fram.
När vi kom hem så gick vi ur bilen sedan frågade jag Harry.
”Do you call us when you are here?”
”Yes” sa han ”I think we are here with eight”
”Okay” sa jag ”See you” sedan kramade vi honom. Han vinkade innan han körde. Vi gick in i lägenheten och satte oss i soffan.
”Vad är klockan” frågar Thilda. Jag tar upp min mobil.
”Halv tre” säger jag, vi har gott om tid innan vi ska börja göra oss i ordning. Thilda går in i vårt sovrum och förmodligen så ringer hon till Sebastian.
Thildas perspektiv:
Jag går in i vårt sovrum för att få vara ifred, jag måste verkligen prata med någon och inte Alice eller Isabelle, utan någon annan, så jag ringer till Sebastian. Signalerna går fram utan att någon svarar, precis när jag tänker lägga på så svarar någon.
”Cilla på Sebbes telefon” vem är Cilla? Tänker jag.
”Eh, hej det är Thilda Sebastians lillasyster” lillasyster låter så litet.
”Ja, hej han kom precis ut ur duschen, han kommer nu” säger hon.
”Sebastian” hör jag han säga.
”Vem var det där?” Frågar jag surt, han brukar ju berätta allt för mig, men det har tydligen ändrats.
”Hej på dig också” säger han ”vem menar du?”
”Hm, ja kanske tjejen som svarade i din telefon” säger jag med ironi i rösten.
”Mm, jaha” säger han det låter som om han tvekar vad han ska berätta för mig ”det är min tjej” han skrattar lite.
”Jaha, och hur länge har ni varit tillsammans då?” Frågar jag fortfarande surt.
”Lugna dig, jag hade tänkt säga det” säger han. ”I ungefär tre veckor” säger han.
”Jaha” säger jag lite lugnare. Jag hör att han går in i sitt sovrum för att klä på sig kläder.
”Har det hänt något särskilt i London eller?” Frågar han och jag märker på hans tonfall att han flinar.
”Ja faktiskt, det var därför jag ringde dig”
”Jaha är det bra eller dåligt?” Frågar han.
”Både och tror jag men mest bra”
”Vad är det som har hänt då?”
”Vet du vilka One Direction är?” Frågar jag.
”Eh, ja vad är det med dem?” Frågar han eftertänksamt. ”Gillar du dem eller”
”På sätt och vis” säger jag och ler. ”Vi känner typ dem”
”Menar du har träffat dem en gång känner, eller träffas varje dag känner” Frågar han. Han har lärt sig, tänker jag.
”Alltså vi träffade dem på flygplanet och typ snackade med dem och så. Nu så träffas vi ibland och ikväll så ska jag ut för andra gången med nästan alla dem.
”Vad menar du med nästan alla dem?” Frågar han.
”Ja, jag har varit ute med Zayn själv en gång” säger jag, det känns bara så skönt att få prata med min bror.
”Okej, och det var kul eller?” Frågar han.
”Ja” säger jag och jag känner hur det pirrar i magen. ”Berätta om din tjej nu” säger jag och lägger mig ner i sängen, det här samtalet kommer att kosta lite men det är det värt.
”Ja, hon heter Cilla är tjugofyra år och pluggar på samma skola som mig. Hon har bott i Göteborg i hela sitt liv och hon har en katt.
”Okej du får messa en bild på henne sen” säger jag och skrattar lite.
”Okej det ska jag göra, men jag måste gå nu. Kul det där med killarna och ha det så roligt ikväll”
”Jadå det ska jag hejdå!” Säger jag och lägger på. Två minuter senare får jag ett Mms från Sebastian och en bild på Cilla. Hon har mörkt ganska kort hår och gröna ögon. ”Hon var ju snygg ju” Skriver jag till svar. Sedan kommer ett nytt Sms ”Ja, vad trodde du?” Jag skrattar lite innan jag går ut till Isabelle och Alice som sitter i soffan och håller på med sina mobiler.
Klockan tjugo i åtta så är alla tre klara, vi är redo för festen som tydligen skulle vara hos någon kille som Niall kände. Efter en stund så ringer min mobil. Det är Zayn.
”Hi” säger jag och jag kan inte rå för hur stort jag ler.
”Hi we are downstairs, are you ready?”
”Yes, we get down” Säger jag innan jag lägger på. Vi tar på oss våra jackor och åker ner till gatan. Killarna står och väntar utanför två stycken taxis.
”Hi” säger Zayn och kramar om mig hårt, jag stirrar in i hans ögon och rodnar.
”Hi” säger jag och kramar tillbaka. Vi sätter oss i bilarna och åker iväg, efter tio minuter så är vi framme. Niall ringer på porttelefonen. Då svarar någon med att bara öppna dörren, vi skrattar och sedan så går vi in. Det finns ingen i huset hiss så vi går upp för trapporna. Killarna ringer på och en kille kommer och öppnar, jag antar att det är han som bor där.
”Hi Niall” säger han och dunkar Niall i ryggen. Han nickar åt dem andra killarna som han tydligen har träffat förut.
”Hi, I am Lukas nice too meet you” säger han och stäcker fram sin hand. Jag ser att Isabelle och Harry tittar på varandra och ler, men jag förstår inte varför.
”Hi, I am Thilda” säger jag och ler mot honom. Han skakar hand med Alice och med Isabelle också, och sedan så följer vi med honom in i den väldigt stora lägenheten. Vi tar av oss skorna och följer med honom in i något som måste vara ett vardagsrum, men det är omöjligt och se eftersom det är så mycket folk därinne. Han räcker oss varsin glas med vin. Jag ser att det står väldigt många tomma flaskor på diskbänken, och det finns säkert fler i kylen. Jag tar en klunk och sedan så känner jag att jag vill dansa, jag ställer ifrån mig mitt glas och går ut på dansgolvet. Efter ett tag så kommer Lukas fram till mig.
”A Dance?” Frågar han och ler.
”Sure, but just so you know I am here with him” säger jag och pekar på Zayn som har satt sig i en soffa och börjat prata med några andra killar. Jag ser att han sneglar lite åt vårt håll och ler emot honom. Vi hoppar i takt med musiken och det är verkligen en högt tryck här inne. Efter några låtar så känner jag hur svettig jag blev. Jag går fram till Zayn i soffan men det finns ingen ledig plats där jag söker hans blick och han klappar på sina knän. Jag sätter mig ner och han räcker mig ett glas med något som jag inte riktigt inte vet vad det är i, men jag sveper allting i en klunk. Killarna runt om tittar undrande på mig.
”What?” Säger jag och Zayn flinar. Sedan så reser jag mig upp och drar med honom upp ur soffan och ut på dansgolvet. Nu börjar det spelas en ganska lugn låt. Han lägger sina händer på mig midja och jag lägger mina om hans nacke. Vi ser hur Louis och Harry sitter på en fåtölj och dricker glas efter glas, dem kommer nog bli lite fulla tänker jag och ler, sedan så kollar jag in i Zayns ögon och så kramar jag om honom. Han kramar tillbaka och vi fortsätter att dansa.
När klockan är halv tolv så bestämmer vi oss för att åka hem till Harrys och Louis lägenhet. Vi ringer efter två taxis och efter en stund så kommer dem. När vi är framme så går vi in i deras stora lägenhet och vi sätter oss i deras vardagsrum. Jag märker att Alice och Isabelle också har druckit ganska mycket. Jag och Zayn har nog druckit minst, tänker jag. Harry poppar lite popcorn och häller upp godis i en skål. Sedan så sätter han på en film. Efter ungefär halva filmen så frågar Zayn om jag vill följa med ut för att ta lite luft. Jag säger såklart ja.
Alice perspektiv:
Jag ser att Thilda och Zayn reser sig upp för att gå ut ur rummet, Thilda har lämnat sin mobil på soffbordet och jag ska precis säga till henne när jag hör dörren slå igen. Gud vilken huvudvärk jag har, tänker jag. Jag drack nog lite för mycket. Louis stänger plötsligt av Tv:n. Vi andra stönar, var han tvungen. Han ser Thildas mobil och tar upp den. Sedan så tar han sin mobil iden andra handen.
”We can prank call!” säger han med ett leende på läpparna. Harry börjar helt plötsligt gapskratta.
”Oh yeah” säger han och ser ut att gilla idén.
”Who should I call?” Frågar han.
”Call a boy with the name Linus” säger Isabelle, jag sneglar på henne det här känns inte rätt mot Thilda. Men jag säger inget, de andra tycker säkert att jag är tråkig i så fall. Louis hittar Linus nummer, och tittar lite undrande på Isabelle.
”Who is Linus?” Frågar han.
”Thildas ex-boyfriend” säger hon, han nickar och sedan så slår han in numret på sin telefon och ringer. Signalerna går fram och jag hoppas djupt på att han inte kommer att svara. Efter en stund så svarar en trött röst.
”Linus” jag ser hur Louis skiner upp.
”Are you Thildas boyfriend?” Frågar han med tillgjort röst. Jag tittar förskräckt på honom.
”Uhm, who is it?” Frågar Linus sorgset.
”Are you that or not?” Frågar Louis med samma röst ”and if you are can I buy a pizza?” Niall börjar gapskratta.
”I am not ” svarar han surt då så ser jag Thildas blonda huvud sticka fram. Ingen annan har tydligen märkt att dem kommit tillbaks.
”Why?” Frågar han.
”Beacause she is an ugly idiot!” Säger Linus ännu surare sedan säger han ”and why do you want to know if I are Thildas boyfriend?”
”Uhm goodbye” säger Louis. Sedan börjar alla skratta, jag ser att Thilda har sett vem vi har ringt och hon hörde vad han sa också. Hon sätter på sig sina skor och rusar ut igenom dörren igen, och jag såg på hennes ansiktsutryck att hon var riktigt sårad. Zayn tittar surt på oss. Sedan så går han också ut igenom dörren. Louis tittar efter dem med ett förvånat ansiktsutryck.
”Oops!” Säger han och ser lite ledsen ut. Jag tycker att det är bäst att förklara för Louis varför hon blev ledsen.
”Louis, can I talk with you for a second?”
”Sure” säger han och följer efter mig in i köket.
”When they broke up, he took it really hard and he cried! He don’t speek to her anymore, but sometimes he does and it’s not good things he said about her” avslutar jag och jag ser att han har förstått mig. Han går ut i hallen för att prata med Thilda.
Thildas perspektiv:
Jag ser att Louis kommer ut genom dörren, han ska väl tydligen be mig om ursäkt. Jag förstår inte hur de kunde göra så, speciellt Isabelle och Alice som vet hur han håller på. Jag känner hur arg jag är på dem. Zayn står bredvid mig och håller i min hand, han ser också Louis och reser sig upp ifrån bänken för att gå upp till dem andra. Louis sätter sig ner bredvid mig.
”Hi, Alice told me, and I am really sorry about what happened” säger han och låter faktiskt riktigt ledsen.
”It’s okay, but I feel I little bit sorry for him” säger jag och får fram ett litet leende. Louis räcker fram min mobil. Jag tänker att dem har ju faktiskt druckit ganska mycket också, och sedan så går vi in igen.
________________________________________________________________________________
Del 15 vad tycker ni kommentera! /Tilde
En fråga
Being the way that you are is enough - Del 14
Jag sminkade mig med foundation, mascara och lite läppglans. Sen var klockan kvart i fem. Jag tog min svarta axelremsväska och la ner nycklar, mobilen och solglasögon i den. Därefter satt jag på mig conversen och kavajen. Jag sa hejdå till Thilda och Alice, sen stack jag ut genom dörren. Trots att det började bli kväll var det fortfarande varmt, solen hade börjat gå ner. Jag stod och tittade mig omkring, på andra sidan vägen satt det en familj och åt mat. De såg ut att vara väldigt lyckliga. Jag minns när min familj var sådär, jag saknar det. Just som jag står där och tänker kommer det en bil mot mig, det första jag ser när den stannar är Harrys vackra léende.
_____________________________________________________________________________________
Isabelles perspektiv:
Jag öppnar dörren till den mörkgråa bilen.
”Hi” säger jag och sätter mig bredvid honom.
”Hi” säger han och ler. Sedan så startar han bilen och kör ut på vägen igen.
”Wich team should we see?” Frågar jag och tittar undrande på honom.
”Arsenal and Tottenham” säger han medans han kör.
”Okay that’s nice, my dad cheering for Arsenal” säger jag.
”Nice” säger han. Sedan så är vi framme vid arenan. Det är helt fullt med folk i röda och i vita tröjor som skriker och springer runt. Det står poliser runt omkring också för att försöka lugna dem olika fansen och vissa hade typ slagsmål. Jag kom ihåg när pappa och jag var och kollade på Aik och Djurgården och det var ungefär såhär då fast det är mycket mer folk här. Jag skrattar lite, sedan så tränger vi oss förbi dem skrikande fansen och går fram till en av dem som tar biljetterna. Harry lämnar fram dem och sedan så rev han av dem och vi gick in på arenan. Harry kollade på numren och vi letade upp våra platser och sedan satte vi oss.
”Do you want something to drink” frågar han.
“Yes please” sager jag.
“What?” Frågar han.
“Hm, a coke!” Säger jag och ler.
”Okay” säger han sedan så går han nerför trapporna mot kiosken. Efter en kvart så kommer han tillbaka och sätter sig bredvid mig.
”Sorry but it was a long queue” säger han och gör en ursäktande min sedan räcker han mig min cola.
”No worries, and thank you!” säger jag och ler mot honom, sedan så börjar matchen.
Efter en stund så knäpper Harry upp sin munkjacka och då så ser jag att han har på sig en arsenal tröja under den, precis då så blir det mål för Arsenal och alla på samma läktare som oss reser sig upp och hoppar och skriker. Harry och jag ställer sig också upp. Sedan så är det avspark, jag fokuserar lite mer på matchen. Efter en stund så är det halvlek, vi bestämmer oss för att sitta kvar eftersom alla andra går ut.
Efter matchen så går vi ut till bilen igen, och Harry frågar.
”Are you hungry?”
”A little bit” säger jag.
”I’m starving!” Säger han och jag skrattar. Sedan kör han in till en McDonald’s och stannar bilen. Vi kliver ur, går in och beställer. Sedan sätter vi oss ner vid ett bord och äter.
Alice perspektiv:
Jag och Thilda sätter på en film på hennes Macbook, och sedan så sätter vi oss i min säng och tar lite godis. Det är en ganska tråkig film och Thilda somnar efter tjugo minuter, precis som hon sa. Men eftersom det var jag som skulle välja så får jag väl ta på mig skulden för det, sedan kommer jag på att hon sover i min säng och så suckar jag. Jag stänger ner datorn och går ut i köket med godiset, jag ställer ner det på diskbänken och så hör jag att dörren slår igen.
”Hallå” ropar Isabelle glatt. Hon verkar haft kul med Harry, jag sätter ett finger för munnen för att visa att hon ska vara tyst.
”Thilda sover” viskar jag ”och i min säng dessutom” jag skrattar lite och Isabelle fnissar till sedan så går det inte att hålla sig vi gapskrattar verkligen och vi är tvungna att sätta oss ner. Sedan kommer vi på att vi skulle vara tysta men då skrattar vi bara ännu mera. Då så plingar min mobil till, det är ett Sms från Niall. Isabelle tittar undrande på mig.
”LÄS!” Säger hon uppspelt. Jag öppnar Sms:et. ”Hi do you guys want to meet us tomorrow”
“Han frågar om vi vill träffa dem imorgon, vad ska jag skriva?” Säger jag.
”Säg ja!” Säger hon och ser jätteglad ut. Jag svarar snabbt ”Of course, what time?:)” Svaret kommer efter några sekunder. ”11 :)” jag ler stort, och sedan säger jag.
”Bäst att vi går och lägger oss då!”
”God natt” säger jag till Isabelle och sedan går jag och lägger mig i Thildas säng och somnar efter en stund.
______________________________________________________________________________
Inte så spännande del, men förhoppningsvis så kommer det två delar imorgon! /Tilde
Being the way that you are is enough - del 13
Senaste:
Jag berättade för Zayn om mamma, Sebastian och pappa. Han lyssnade på mig hela tiden utan att avbryta mig, jag lyckades att inte gråta. Även fast jag inte var en sån som grät ofta brukade jag gråta när jag pratade om pappa. Men nu var det inte så, Zayn lyssnade och pratade ut. Han hade inte rört en min under hela tiden, han hade faktiskt inte rört sig alls. När jag hade pratat färdigt gav han mig en lång kram och vi stod där i flera minuter, men de bästa sakerna jag har varit med om. När vi hade kramats klart erbjöd han sig att skjutsa hem mig. Jag var trött så jag nickade ivrigt, jag hade faktiskt ingen lust att gå hem själv mitt i natten.
När jag kom hem låg både Alice och Isabelle och sov. Jag försökte smyga för att inte väcka någon av de. Jag tror att jag lyckades. När jag hade tvättat bort mitt smink slängde jag mig ner i min säng. Jag tänkte lite på Zayn men jag var så trött så jag somnade direkt, min kväll hade varit helt underbar.
______________________________________________________________________________________________
Alice perspektiv:
Nästa morgon vaknade jag och öppnade ögonen. Thilda och Isabelle låg i sina sängar och såg ut att sova djupt båda två. Jag tittade på klockan som jag hade bredvid mig, den stod på 07.12. Jag försökte somna om men jag kände mig inte ett dugg trött längre. Jag bestämde mig för att gå upp och göra frukost. I vardagsrummet slår ljuset emot mig och jag kisar. Efter en stund har jag vant mig vid det starka ljuset och kan titta som vanligt. Utanför lyser solen och det ser riktigt fint ut. Temperaturen står på 12 grader även fast det är tidigt på morgonen. Jag funderar ett tag på om jag ska ta en promenad och köpa någon god frukost, med tanke på vädret är det nog en ganska bra idé. Jag bestämmer mig för att ta en promenad till Starbucks för att sen överraska Isabelle och Thilda. Jag går in i badrummet och tvättar ansiktet, sen drar jag några försiktiga drag med mascaran. Jag borstar håret och sätter upp det med en enkel hästsvans. Några minuter senare står jag i hallen med ett par gråa mjukisbyxor, en ljusrosa kofta och en jeansjacka. Mobilen lägger jag i jackfickan. På fötterna har jag svarta, låga converse. När jag lämnar lägenheten är det helt tyst. Det var ganska mörkt utanför dörren men när jag kom ut från porten slog ljuset emot mig ännu en gång. Jag trippar glatt på tå nynnandes till Starbucks. När jag tänkte efter, skulle det vara öppet där klockan halvåtta på morgonen? Jag tvivlade på det. Smart att du tänkte på det nu Alice, smart. Fast det var ingen mening att klandra mig själv, jag bestämde mig för att kolla om det var öppet ändå. När jag kom fram var det mörkt där inne, och ingen människa syntes till, och jag hade inte mött så jättemånga på vägen hit. Jag suckade, nu förstördes mina planer helt. Jag var en sån som blev helt bedrövad när det inte blev som jag hade tänkt från början, jag var känslig av mig. Där var Isabelle och Thilda inte lika mig alls. Jag suckade igen men började gå mot mataffären. Det gjorde ju inte så mycket ändå, eller? Mataffären hade som tur är hunnit öppna när jag kom fram dit. Jag gick in och det var nästan helt folktomt. Vid kassan satt en ung, översminkad tjej, hon satt och pratade högljuddt i sin iphone. Jag gick förbi henne och in i affären. En gammal dam stod framför en hylla och försökte nå en majsburk. Jag gick fram till henne.
”Do you need some help?” frågar jag artigt.
”Are you working here?” frågar hon och tittar misstänksamt på mig. Jag blir ganska förvånad.
”Ehrm, no”, svarar jag.
”Then get away from here, I need professional help!” säger hon tittar otrevligt på mig.
Jag går därifrån medans hon mumlar något ohörbart. Otrevlig tant, tänker jag. Fast hon kanske var sjuk eller något. Precis när jag ska runda hörnet krockar jag i någon så att jag ramlar. Framför mig står Niall, jag blir lite generad och tittar bort.
”I’m sorry, are you alright?” frågar han och tittar oroligt på mig medans han räcker fram en hand för att hjälpa mig upp. Jag tar emot hans hjälp och ställer mig upp.
”Yes, it’s okey”, säger jag och borstar bort smutsen från mina kläder.
”So what are you doing here?” säger han när jag tittar på honom igen.
”I’m haunting elephants you know.”
Han skrattar. ”Yeah I know, but it’s early in the morning.”
”I usually wake up early and I found it was a good idea to buy breakfast to Isabelle and Thilda. But I was in fact to buy breakfast at Starbucks but it wasn’t open so now I’m here to buy breakfast. And before I met you I met a angry woman and yes..”
”You talk too much Alice, do you want to eat breakfast with me somewhere else? I was actually here to buy breakfast too but Liam can eat at himself.”
Jag nickar snabbt, kanske lite för snabbt. Han skrattade åt mig. Innan vi gav oss av för att hitta något ställe att äta på sms:ade jag Isabelle och Thilda för att berätta vad jag gjorde. Sen gick jag och Niall ut från affären. Niall berättade att han visste ett ställe där vi kunde äta god frukost. Jag tyckte det lät bra så vi bestämde oss för att gå dit.
Isabelles perspektiv:
Jag vaknar av att det plingar till på min mobil. Jag öppnar sakta ögonen, och kisar. Sen tar jag min mobil och tittar på skärmen. Ett sms från Alice. Jag låser upp mobilen och tittar vad det står. ”Träffade Niall på affären, äter frukost med honom någonstans, kommer hem om någon timme, ring om det är något, ses sen!” står det. Jag svarar ett kort ”okej” och sen reser jag mig från sängen. Jag har bara på en stor t-shirt och trosor, men jag orkar inte byta om. Thilda ligger fortfarande kvar och sover i sängen mitt emot mig. Jag bestämmer mig för att väcka henne. Jag sätter mig på henne och hon börjar vrida på sig, till slut öppnar hon ögonen och tittar rakt på mig. Då börjar kittla henne, alla som känner Thilda vet att hon är hur kittlig som helst. Och ett plus är att varken jag eller Alice är det så den fördelen utnyttjar vi till fullo. Thilda börjar fnissa och skratta som en galning.
”Sluta Bella, vad har jag gjort för att förtjäna det här?” säger hon mellan skrattattaackerna.
”Vi ska göra frukost nu!” säger jag när jag har slutat kittla henne.
”Haha, aldrig, du får göra frukosten medans jag duschar, som straff för att du kittlade mig.”
”Det passar jättebra, eftersom att du suger på att laga mat!”
”Jag lovar att jag kommer hämnas på dig, akta dig!” ropar hon efter mig. Jag bara flinar för mig själv.
Sen sätter jag igång med att göra pannkakor, sen ställer jag fram de på bordet och hämtar jordgubbar, hallon och blåbär, sen sirap och till sist vispar jag grädde. Både jag och Thilda älskar grädde så jag gör rätt mycket. Jag tar fram mjölk och sätter mig vid bordet för att ta för mig. Thilda kommer ut från toaletten strax efter med en turban och handduken runt sin kropp.
”Oj, lyxfrukost”, säger hon och flinar.
”Ja, ät!” säger jag.
Jag tar tre pannkakor, sen lägger jag på hallon och blåbär och på det massa grädde. Thilda tar bara jordgubbar och grädde på sina.
”Så vad gjorde du och Zayn igår då?” frågar jag medans jag är påväg att skyffla in en tugga i munnen.
”Först var på bio, sen på en restaurang och sist så åkte vi hem till honom”, säger hon mellan tuggorna.
”Ojojoj, vad hände där då?” säger jag och blinkar.
”Haha, vad roligt Bella”, säger hon och himlar med ögonen. ”Vi pratade faktiskt bara, sen gjorde han smoothie till oss två, och sen berättade jag om min familj och pappa och det.”
Jag nickar. ”Han tvingade väl inte dig att berätta något va?”
Thilda skrattar högt. ”Varför skulle han? Han var jättegullig och jag ville berätta, han lyssnade jättebra.”
Vi sitter tysta ett tag till men sen börjar Thilda prata.
”Sååå, vad gjorde du och Leo igår då?”
”Äh, inget särskilt direkt, vi tittade på en film, åt middag och sen gick jag hem, det hände inget särskilt.”
”Och vad tyckte du om honom?” fortsätter Thilda.
”Han var okej och schyst men han var inte min typ, tror jag i alla fall.”
Jag funderar, var han min typ? Han var nog bara en kompis, för skulle jag vilja dejta honom? Jag visste inte riktigt. Jag var inte en tjej som hade haft så många killar, det var däremot Thilda. Thilda var väldigt intresserad av killar, och hade haft många. Flera killar hade varit intresserade mig, speciellt de som spelade fotboll i skolan, eftersom jag också gjorde det. Fast jag ahde inte varit intresserad i någon av de, de hade mest varit som mina bröder. Speciellt en kille som hette Axel, vi var fortfarande nära vänner. Alice däremot, var inte intresserad av killar, i alla fall inte på mellanstadiet, och killarna hade inte varit intresserad av henne heller men hon brydde sig inte. Det var nog därför vi passade så bra ihop, vi var olika, men vi förstod varandra ändå. Vi lärde av varandra varje dag.
Min mobil låg bredvid mig och plötsligt lystes skärmen upp. Ett sms, från Harry! Mitt hjärta började klappa lite snabbare än vanligt, betydde det något? ”Would you like to go to a footballgame later today? ;) I’ve heard that you like football.” Jag sken upp i ett léende, fast jag undrade vem som hade sagt till honom att jag gillade fotboll? Fast egentligen spelade det inte någon roll, jag var så glad att han frågade mig.
”Vem sms:ade?” frågar Thilda och tittar klurigt på mig.
”Harry”, säger jag och ler.
”Haha, vad sa han då?”
”Han vill ta med mig på en fotbollsmatch senare idag, vad ska jag svara?”
”Ja såklart!”
”Men jag vet inte..”
”Bella, larva dig inte nu, såklart du ska följa med, ta chansen.”
Jag nickar sakta och knappar in ett meddelande tillbaka till honom. ”Yes, I would love to! Which time and place?” skriver jag till honom.
Jag ser i ögonvrån hur Thilda börjar plocka av frukosten från bordet, jag hör diskmaskinen öppnas och jag släpper mobilen. Sen äter jag det sista av pannkakorna. Jag känner mig nervös, jag tappar matlusten så jag ställer in resten av pannkakorna som blev över i kylskåpet.
”Jag tar resten Bella, gå och gör dig i ordning”, säger Thilda.
”Tack!” Jag rusar iväg till badrummet. Precis då kommer svaret. ”I’ll pick you up 5pm, the match starts 6pm then we can have some other time.”
Some other time? Betydde det typ som en dejt? Jag visste inte riktigt men det skulle nog bli bra ändå. ”Okey, see you at 5pm! :)xx” skrev jag till honom. Sen hoppade jag in i duschen och tvättade håret ordentligt, när jag kom ut från badrummet gick jag direkt till sovrummet och försökte välja några bra kläder. Jag valde ett par vita, slitna jeans med nitar, sen ett rött, slappt linne och på det blev det en vit, enkel kavaj. Jag var inte så mycket för pumps, som Thilda var så jag tog mina USA-converse eftersom att jag trivdes bäst så, jag tyckte var otroligt jobbigt med höga klackar, så jag använde det bara vid speciella tillfällen. Jag ställde mina converse i hallen och hängde kavajen i på en krok så att jag bara kunde ta de när jag skulle gå. När jag var klar var klockan bara ett och Alice hade kommit hem, nu satt Thilda vid sin dator och Alice också. Jag bestämde mig för att ta det lugnt ett tag och läsa min bok. Den handlade om en kille som spelade fotboll, jag älskade fotbollsböcker. När jag väl började läsa kunde jag inte slita mig, jag hörde kanppt när Alice sa att det var dags för lunch. När jag hade ätit satt jag upp halva luggen, sen lätt jag andra halvan av luggen hänga fram. Jag sminkade mig med foundation, mascara och lite läppglans. Sen var klockan kvart i fem. Jag tog min svarta axelremsväska och la ner nycklar, mobilen och solglasögon i den. Därefter satt jag på mig conversen och kavajen. Jag sa hejdå till Thilda och Alice, sen stack jag ut genom dörren. Trots att det började bli kväll var det fortfarande varmt, solen hade börjat gå ner. Jag stod och tittade mig omkring, på andra sidan vägen satt det en familj och åt mat. De såg ut att vara väldigt lyckliga. Jag minns när min familj var sådär, jag saknar det. Just som jag står där och tänker kommer det en bil mot mig, det första jag ser när den stannar är Harrys vackra léende.
______________________________________________________________________________________________
En till ganska lång del? Eller? Vad tycker ni? Ge jättegärna feedback och idéer vad som kan hända. Speciellt idéer, det finns det inte mycket av just nu i mitt huvud kan jag då säga.
Being the way that you are is enough - Del 12
Senaste:
”Oh, this is so good” säger jag.
“It’s my mum’s secret recipe” säger han och ler mot mig. Sedan när vi har ätit upp så sätter vi på en film, och sitter och pratar lite. Sedan så känner jag hur trött jag är jag kollar på min mobil klockan är elva.
”I think I have too go now” säger jag och reser mig upp ”Bye” han följer mig till dörren.
”Bye and goodnight” säger han och kramar om mig.
”Goodnight” säger jag innan jag går ut och stänger dörren.
__________________________________________________________________________________
Thildas perpektiv:
När vi kommer hem till Zayn är det mörkt i hela lägenheten. Zayn tänder lampan i hallen. Hallen är tom men det fanns några guldiga krokar där. Jag tar av mig mina skor, det gör Zayn med. Jag går in efter honom. Han tänder så att vi ska se var vi går. Framför mig är det kök och sen ett matbord. Till vänster är det en liten trapp och sen två soffar på båda sidorna av bordet. Under ligger det en lurvig matta. Ovanför sofforna är det ett loft. Jag går närmare och tittar.
”Can I take a look?” frågar jag Zayn. Han nickar ivrigt och jag börjar gå. Han går efter mig.
När jag kommer upp på loftet är det en dubbelsäng där, en tv, ett litet bord, en dator och en liten fotölj. Loftet är högt till tak så ingen av oss slår i huvudet. Jag sätter mig på sängen, den är mjuk. Zayn sätter sig bredvid mig.
”You live very nice”, säger jag.
”Yeah, thanks, but sometimes it’s boring to live by myself, even if I see the lads everyday.”
Jag nickar och lägger mig till rätta på sängen. Zayn slänger sig ner bredvid mig.
”So why did you move to London?” säger Zayn.
”Me and my friends are going to study here for a year, I’m going to study fashion, Alice photography and Isabelle football”, säger jag.
”Does Isabelle play football?” säger han och ser lite förvånad ut, men bara lite.
”Yes, actually she’s really good.”
”That’s really cool, it isn’t many girls who, you know, taking it serious.”
”It isn’t? How do you know that?” säger jag och försöker le lurigt åt honom.
Då skrattar han.
”Why are you laugh?” säger jag.
”You were just looked so funny.”
Jag försöker se förnärmad ut men det går inte så bra för jag börjar också skratta tillslut.
”But tell some things about you”, säger jag när vi båda har slutat skratta.
”Well I’m from Bradford, I can’t swim and I have a mum, dad and three sisters.”
”You can’t swim?! Then I have to teach you soon!”
”Haha, yeah you can always try”, sa han. ”Anyway, do you want something to eat or drink?”
Jag tänker efter och rycker på axlarna.
”I don’t know, like what?”
”I know, come here!” Han tar min hand och drar med mig till köket.
”We can smoothie, if you like it of course.” Han ler sitt fina léende mot mig.
”That’s great, I love smoothie!” svarar jag. Sebastian och jag brukade alltid göra smoothie efter att jag kom hem från skolan. Eftersom att pappa inte fanns längre skaffade mamma ett annat jobb där hon jobbade längre och fick bättre betalt. Hon slet varje dag för oss, vi fick underhålla varandra för det mesta. Men vi klarade det bra, jag och Sebastian hade alltid kommit väldigt bra överens. När pappa dog hade vi varandra hela tiden, vi var de enda som verkligen förstod varandra. Alice och Isabelle försökte hjälpa mig så gott de kunde. Och de lyckades ganska bra men de förstod mig inte. Men det gjorde Sebastian. Jag var ganska ledsen över att jag inte kunde träffa honom så ofta, jag saknade honom. Men vi hade lovat varandra att vi skulle träffas på loven, och till julen skulle jag hem till Sverige. Jag var glad att jag hade Sebastian, ingen förstod mig så bra som honom. Vi vände oss alltid till varandra om något var fel, han var mitt första val. Sen såklart Isabelle och Alice, men han är min bror och det är en helt annan sak.
”Hello Thilda, are you there?” Zayn står och viftar med ena handen framför mitt ansikte.
”Um, sorry, what?”
”What do you want in your smoothie?” säger han mjukt och vänligt. ”I have strawberry, mango, kiwoch tittar i, banana and ananas?”
”Does ananas taste good?” säger jag och tittar undrande på honom.
”I don’t know, but you can always try, maybe it taste good or maybe not.”
”Okey, I’ll try it!”
”That’s good girl!” säger Zayn och börjar skära ananas, sen häller han i yoghurt och sen skär han en banan. Till sig själv gör han kiwi och jordgubb. Det åt alltid jag, Sebastian åt alltid blåbär och hallon. Vi gjorde lite extra för att ge till mamma när hon kom hem från jobbet. Hon var alltid lika tacksam men jag undrar lite om hon inte tröttnade lite på att dricka smoothie varje kväll. Om hon tröttnade visade hon det inte i alla fall, det var ju det ända hon hann äta, sen var hon tvungen att gå och lägga sig. Jag saknar mamma också, även fast vi brukar prata i telefon varje dag. Jag vaknar upp ur mitt tänkande och ser att Zayn har hällt upp smoothien i två glas. Jag tar mitt och sätter mig vid köksbordet. Zayn kommer strax efter mig och sätter sig mitt emot mig.
”What are you thinking about?” Han tittar djupt in i mina ögon. Något i de sa att jag kunde lita på honom, även fast jag inte hade känt honom särskilt länge.
Jag tar ett djupt andetag och börjar berätta.
Alice perspektiv:
Jag sitter själv i lägenheten. Jag tittar på någon film, en kärleksfilm, se de flesta andra, en kille och tjej, de är kära, det blir ett missförstånd, de gör slut, blir ihop och sen lever de lyckliga i alla sina dagar. Jag suckar. Jag är nästan lite sur på Isabelle och Thilda för att de båda gick ut ikväll och här sitter jag hemma själv i en mörk lägenhet och tittar på en värdelös kärleksfilm. Jag önskade att Niall skulle sms:a mig och fråga om vi skulle hitta på något någon dag, då skulle jag inte känna mig lika ensam. Jag reser mig upp och pausar filmen, sen stänger jag datorn och går ut i köket för att ta ett glas vatten. Jag suckar åt mitt ego. Såklart att jag inte kommer vara ensam hela tiden, Niall kommer säkert fråga om vi ska hitta på något snart! Jag ler för mig själv så kommer det vara. Jag försöker intyga mig själv det. Eller? Jag slutar le. Jag är ju bara för konstig ibland. Jag bestämmer mig för att inte bry mig. Det kommer med tiden. Just då öppnas dörren. Först blir jag lite rädd men sen hör jag Isabelles röst.
”Hej, jag är hemma!” säger hon. Hon kommer in i köket till mig.
”Hej, hur gick det med Leo då?” säger jag och sätter mig ner vi bordet.
”Han var jättegullig, men jag vet inte, kanske inte min typ, han var lite för försiktig av sig, jag vill ha en kille som är lite galen.”
”Typ som Harry?” Jag blinkar åt henne, sen dricker jag en klunk av mitt vatten.
”Äh, jag känner kanppt honom”, jag ser att hon rodnar när hon säger det.
Jag bestämmer mig för att inte fråga mer om det, hon får göra som hon vill. Fast jag kommer märka när det händer något, det kommer vi alla göra.
”Så vad har du gjort hela kvällen då?” frågar hon.
”Äh, inget särskilt, jag har tittat på en film, fast den var väldigt tråkig om jag ska vara ärlig.”
Hon skrattar.
”Det är din tur snart också, jag lovar.”
Vi sitter en stund i tystnad men sen reser sig Isabelle upp från stolen. ”Jag ska bara gå och tvätta bort mitt smink.”
Jag nickar och börjar prata.
”Men jag ska gå och lägga mig så god natt.” Jag ger henne en snabb kram och går sen till min säng för att sova. Innan jag släcker min lampa tar jag upp min mobil. Inget sms från Thilda, jag undrar när hon ska komma hem? ”När kommer du hem? Det har väl inte hänt något?” skriver jag till henne och sen skickar jag. Jag hinner inte se om hon svarar förens jag somnar.
Efter ett tag vaknar jag av att någon kommer in i rummet. Jag antar att det är Thilda men jag orkar inte säga något eller göra något så jag blundar och somnar om igen.
Thildas perspektiv:
Jag berättade för Zayn om mamma, Sebastian och pappa. Han lyssnade på mig hela tiden utan att avbryta mig, jag lyckades att inte gråta. Även fast jag inte var en sån som grät ofta brukade jag gråta när jag pratade om pappa. Men nu var det inte så, Zayn lyssnade och pratade ut. Han hade inte rört en min under hela tiden, han hade faktiskt inte rört sig alls. När jag hade pratat färdigt gav han mig en lång kram och vi stod där i flera minuter, men de bästa sakerna jag har varit med om. När vi hade kramats klart erbjöd han sig att skjutsa hem mig. Jag var trött så jag nickade ivrigt, jag hade faktiskt ingen lust att gå hem själv mitt i natten.
När jag kom hem låg både Alice och Isabelle och sov. Jag försökte smyga för att inte väcka någon av de. Jag tror att jag lyckades. När jag hade tvättat bort mitt smink slängde jag mig ner i min säng. Jag tänkte lite på Zayn men jag var så trött så jag somnade direkt, min kväll hade varit helt underbar.
______________________________________________________________________________________________
Lyckades skrapa ihop en liten del, inte så spännande men det var väl okej. Ska försöka skriva ett imorgon också. Godnatt!
Förlåt!
Being the way that you are is enough - Del 11
Senaste:
Efter en timme som jag har suttit i soffan och tänkt så bestämmer jag mig för att börja klä på mig mina ytterkläder, det är fortfarande ganska varmt ute jag tar ett par ljusrosa skor med några centimeters klack. Jag tvekar lite, men sedan så tar jag ner min skinnjacka från kroken för det kanske blir kallare senare ikväll. När jag är klar så ropar jag på Alice.
”Hejdå, jag går nu.” Hon kommer ut i hallen.
”Okej, vi hörs sen.” Hon kramar om mig. Jag kollar på klockan, tio över åtta och sedan så går jag ner.
När jag har stått där och väntat i ungefär två minuter så kommer det en bil, den stannar upp och en ruta vevas ner, sedan ser jag Zayns vackra ögon och leende.
_____________________________________________________________________________________________
Thildas perspektiv:
”Hi, Zayn!” säger jag och ler stort mot honom. Jag sätter mig i bilen bredvid honom.
”Hi!” han kramar mig lite lätt. Jag stänger bildörren och han startar bilen.
”So where are we going?” säger jag och vänder mig mot honom.
”I don’t know, maybe to a restaurant?” han blinkar lite mot mig och jag skrattar.
”That would be great.”
Zayn kör till en restaurang lite längre in i staden, och efter en stund så är vi framme. Han stannar bilen och kliver ut. Snabbt är han framme på min sida av bilen och öppnar dörren.
”What a gentleman you are” säger jag och blinkar åt honom. Han skrattar och jag kliver ut ur bilen.
Han låser bilen och vi går in i restaurangen. När vi kommer in står det en man som tar emot gästerna. Det är en framför oss. Sen är det var tur.
” I have booked in the name Malik, a table for two” säger Zayn.
Mannen nickar bara och visar oss till ett bord. Vi sätter oss ner samtidigt. Han ger oss varsin meny.
”So, what do you want to eat?” säger Zayn och öppnar sin meny.
”I want pizza, I love pizza” säger jag. Fast sen stelnar jag till, tänk om han tycker jag är jättekonstig?
Zayn tittar på mig.
”Or anything else” säger jag. ”Cause I eat pizza very often.”
”No, take pizza! I like pizza to” säger Zayn och jag blir lättad. ”Eat what you want, I’m going to take a hamburger.”
Gud vad skönt, han tyckte inte jag var konstig, eller om han tyckte det var han väldigt duktig på att inte visa det.
Det kom en servitris och Zayn sa vad vi ville ha, sen gick hon därifrån när hon hade skrivit upp vad vi ville ha.
”So, how it is to be known by so many people?” frågar jag honom när servitrisen har gått iväg.
”I don’t think I have understaind it yet but I think it’s very nice that so many people support us” säger han. ”I love all the fans so much, without them we haven’t been here right now.”
Jag nickade. Zayn verkade vara en så himla, otroligt fin kille. Seriös men ändå rolig, jag undrar om han verkligen var min typ. Jag är liksom lite galnare än honom. Han kanske bara gillar mig som vän? Fast nu drar jag alldeles för många förhastade slutsatser. Jag hade ju inte känt honom så länge, jag visste i princip ingenting om honom, hur han var som person och hur han agerade i olika situationer. Men jag hoppades få lära känna honom under tiden vi skulle bo i London. När vi har ätit upp maten så avslöjar han att vi ska på bio, precis som jag trodde. Vi går ut och sätter oss i bilen igen, sedan så åker vi.
Efter lite snack och en tio minuters lång bilfärd så är vi framme vid bion.
”What movie should we see?” Frågar jag
“The hunger games, if you want too?”
“Okay” säger jag och ler mot honom. Vi kliver ur bilen och sedan så går vi mot biljettluckorna för att köpa biljetter. När vi har köpt dem så går vi och köper popcorn.
”Do you want some candy?” Frågar Zayn.
“No I’m fine thanks” säger jag och ler mot honom. Han köper en stor popcorn som vi kunde dela på, och två stycken drickor. Sedan så går vi mot bion.
”I have to go to the toilet” säger jag och ler ursäktande mot honom.
”Okay, I wait here” säger han och pekar på en bänk. Han sätter sig och tar upp sin mobil. Jag går in på ett bås som är ledigt, och gör det som jag behöver, sedan så går jag ut och tvättar händerna. Sedan tar jag fram mitt läppglans och tar lite på läpparna. När jag kommer ut igen så ler Zayn mot mig, vi går in i salongen och letar upp våra platser. Vi ska sitta ungefär i mitten av den väldigt stora salongen, den är ungefär lika stor som Rigoletto i Stockholm. Efter lite reklam så börjar filmen, jag känner att jag lutar mig lite närmre Zayn. Han lägger sin arm om mig, jag ler lite och sedan så börjar jag kolla på filmen som faktiskt är riktigt bra.
När filmen är slut så sitter vi kvar lite och väntar tills nästan alla har gått ut, tre stycken tjejer står och kollar lite blygt på oss. Jag puffar till Zayn och nickar emot dem. Han kollar upp.
”Hi, girls!” säger han.
”Hi” säger dem och ler stort. Sedan kommer dem upp till oss och frågar om dem kan få ta en bild med honom. Han ställer sig upp och tar bilder med alla tjejerna. Tjejerna kollar lite kontigt och surt på mig. Sedan går dem gapande därifrån. Vi reser oss för att gå, vi går ifrån biografen och sätter oss i bilen som står parkerad på andra sidan gatan. Han öppnar dörren och sedan så hoppar han in på sin plats och startar bilen.
”What should we do now?” Frågar jag och ser undrande på honom, slutar det nu, skjutsar han hem mig eller hade han inte kul. Han kanske tycker att jag är urtråkig.
”We can go home to me” säger han och kollar snabbt på mig.
”Sure” säger jag och han kör hem till sin lägenhet.
Isabelles perspektiv:
3 timmar tidigare:
När jag knackar på hos Leo så öppnar han nästan direkt, som om han har stått och väntat på att höra vår dörr smälla igen.
”Hi” säger jag och han kramar om mig.
”Hi” säger han. Det känns lite fel, som om jag var taskig mot någon annan när jag är med Leo. Men jag är ju inte tillsammans med någon. Jag följer efter honom in i ett vardagsrum. Lägenheten är nästan lika dan som vår, fast inte riktigt lika stor. Han sätter sig i en soffa och pekar på platsen bredvid honom.
”Can I ask you something?” Frågar jag innan att tänka efter, men jag vill ju verkligen veta.
”Of course” säger han och ler stort.
”Why are you so nice to us?”
“You are nice girls” säger han och fortsätter att le.
”Okay” säger jag.
”Tell me something about you” säger han.
“Hmm, I play football and I like to listening to Håkan Hällström” säger jag och kollar in i hans gröna ögon dem har nästan samma färg som Harrys tänker jag och så kommer jag på varför det här känns fel. Inte för att jag gillar Harry, men ändå.
“Who is Hakan Hallstom?” Säger han och skrattar, jag skrattar också åt hans uttal.
”It’s a swedish artist” säger jag och den meningen låter väldigt bekant.
”Okay” säger han och skrattar.
”Okay, now it’s my turn” säger jag ”tell me something” säger jag och skrattar lite.
”I play tennis and I like fifa” säger han och skrattar lite.
”Do you like One Direction?” Frågar jag
“No, absolutely not!” Säger han och ser äcklad ut. Jag tittar förvånat på honom, jag hade tagit förgivet att alla i det här landet typ avgudade dem. Jag skrattar lite men sedan frågar han.
”Are you hungry?”
”Yes I am starving!” säger jag och följer med honom in i köket, där står det två kastruller på spisen.
”Do you like pasta Bolognese?” Frågar han
“Yes I love pasta” säger jag, han ställer kastrullerna på det redan dukade bordet och så sätter vi oss ner. Han tar min tallrik och häller upp mat. När vi börjar äta så börjar jag nästan gapa det är så fantastiskt gott.
”Oh, this is so good” säger jag.
“It’s my mum’s secret recipe” säger han och ler mot mig. Sedan när vi har ätit upp så sätter vi på en film, och sitter och pratar lite. Sedan så känner jag hur trött jag är jag kollar på min mobil klockan är elva.
”I think I have too go now” säger jag och reser mig upp ”Bye” han följer mig till dörren.
”Bye and goodnight” säger han och kramar om mig.
”Goodnight” säger jag innan jag går ut och stänger dörren.
____________________________________________________________________________________________
Imorgon så åker jag (Tilde) till London så Bella kommer att skriva över helgen men på måndag är jag tillbaks igen. Hoppas ni gillar den här delen syns på måndag/Tilde & Izabella
Being the way that you are is enough - Del 10
Senaste:
“Okay, do you have planes for tonight? Frågar han och ser lite nervös ut.
”No” säger jag. ”Eller hade du tänkt att vi skulle göra något?” Frågar jag Alice.
”Nej” säger hon.
”No” säger jag till Leo.
”Okay, you can came to my apartment if you want to” Jag visste ju att han bodde bredvid oss men skulle jag verkligen, ja det kan ju inte skada.
”Sure what time?”
”Seven” säger han och blinkar, sedan går han in på kaféet.
______________________________________________________________________________________________
Thildas perspektiv:
När vi kommer hem till lägenheten så går jag in på toaletten för att fixa till mig lite innan middagen med Zayn. Jag går fram till mig garderob för att välja kläder, jag tar ett par mörka jeans och ett svart ganska genomskinligt linne. Sedan går jag in på toaletten igen för att sminka mig. Jag tar inte så mycket smink, lite foundation, mascara och lite ljust läppglans. Jag gör en mittbena och borstar mitt blonda midjelånga hår, och sedan borstar jag bak allting och sätter upp det i en hög hästsvans. Jag kollar på klockan som sitter i köket kvart i sju, för en gångs skull så är jag klar i tid eller så kan man säga att jag är väldigt tidig. Isabelle kommer och sätter sig mitt emot mig vid köksbordet.
”Stackars Alice, hon får vara helt själv” säger hon och skrattar lite.
”Ja, men hon sa att det var okej, va?” Frågar jag
”Ja, hon hade hyrt en film till datorn tror jag” svarar hon.
”Okej” säger jag, jag förstår att hon inte ska kolla på en tv eftersom vi inte har köpt någon än.
”Vart ska du och Zayn då?” Frågar hon och blinkar lite åt mig.
”Jag vet inte, men jag tror att vi ska gå på bio, för han frågade vad jag gillar för typ av film.”
”Okej” säger hon. Sedan går jag och sätter mig i soffan eftersom hon går i på toaletten för att göra sig i ordning för sin kväll. Jag tycker att det är lite konstigt att Leo bjöd hem henne, vi har ju bara träffat honom några gånger. Fast han bor ju granne med oss så det kanske inte är så konstigt att han vill lära känna oss, eller Isabelle. Jag skrattar för mig själv.
”Vad är det som är roligt?” Frågar Isabelle och kommer in till vardagsrummet.
”Nej ingenting” säger jag.
”Okej” säger hon. ”Jag går nu hejdå.”
”Hejdå” säger jag. "Vi ses senare."
1 timme senare:
Efter en timme som jag har suttit i soffan och tänkt så bestämmer jag mig för att börja klä på mig mina ytterkläder, det är fortfarande ganska varmt ute jag tar ett par ljusrosa skor med några centimeters klack. Jag tvekar lite, men sedan så tar jag ner min skinnjacka från kroken för det kanske blir kallare senare ikväll. När jag är klar så ropar jag på Alice.
”Hejdå, jag går nu.” Hon kommer ut i hallen.
”Okej, vi hörs sen.” Hon kramar om mig. Jag kollar på klockan, tio över åtta och sedan så går jag ner.
När jag har stått där och väntat i ungefär två minuter så kommer det en bil, den stannar upp och en ruta vevas ner, sedan ser jag Zayns vackra ögon och leende.
_____________________________________________________________________________________________
Förlåt för en kort del men det kanske kommer en till senare ikväll. /Tilde & Izabella
Being the way that you are is enough - Del 9
Senaste:
”Thilda, vi är framme” säger Alice. Jag öppnar ögonen och så ser jag att vi faktiskt är hemma. Vi säger hejdå till Niall och säger att dem kan ringa oss i övermorgon, för imorgon så kunde dem inte eftersom de skulle på några radiointervjuer. Vi tackar för allting och säger godnatt sedan kramar vi om honom och går in i huset. Jag snubblar in badrummet för att ta bort mitt smink, sen borstar jag tänderna. När jag är klar går jag till sovrummet halvt blundande. Jag tar av mig min klänning och när jag äntligen hade dragit täcket över mig somnade jag direkt.
Thildas perspektiv:
Nästa morgon när vaknar så känner jag lukten av pannkakor, jag kollar mot Isabelles och Alice sängar de är tomma. Jag funderar på vad vi ska hitta på idag, killarna kunde ju inte göra något. Jag ställer mig upp och går mot köket.
”Godmorgon sömntuta!” Säger Alice och ler mot mig.
”Vad är klockan?” Frågar jag
”Halv tolv, vi tänkte att det här skulle bli en typ av frukostlunch” säger Isabelle.
”Okej, när är det klart?” Frågar jag.
”Om typ tio minuter” säger Alice och vänder på pannkakan som ligger i stekpannan.
”Okej, jag går och duschar under tiden” säger jag och går mot badrummet.
Jag duschar snabbt och sedan ställer jag mig framför den stora spegeln som hänger ovanför handfatet. Jag rufsar till mitt hår och sprayar det med värmeskydd och sedan fönar jag igenom det tills det är nästan torrt, sedan går jag ut till köket igen. Isabelle och Alice har lagat pannkakor, äggröra, bacon, fruktsallad, varm choklad och köpt croissanter.
”Vad gott!” säger jag och sätter mig vid bordet.
”Ja jag hoppas det” säger Alice och ler. Jag hade helt rätt, det var den godaste frukosten som jag hade ätit på länge.
När vi har ätit klart så var alla proppmätta. Jag sätter mig i soffan med den nyaste Hasper’s Bazaar, jag tar mina hörlurar sätter på Coldplay på min iphone. Efter en stund så slutar jag att läsa och sitter och kollar ut genom det enorma fönstret i vårt vardagsrum, man ser faktiskt ganska långt därifrån. Då vibrerar min mobil, jag har fått ett SMS från Zayn. I’m free after eight tonight, dinner? Jag ler åt hans SMS och svarar. Sure pick me up at 8.15! Okay ;) hans svar kommer efter några sekunder, som om han hade suttit och väntat på mitt svar. Jag springer i till sovrummet där Alice och Isabelle sitter och pratar.
”Gissa vart jag ska ikväll?” Frågar jag.
”Eh, frisören?” Frågar Alice och skrattar.
”Nej, jag ska ut och äta middag”
”Med vem då?”Frågar Isabelle
”Men vem tror du, Zayn såklart!” Säger Alice och ler stort mot mig.
”Vart ska ni?” Frågar Isabelle.
”Jag vet inte, han kommer och hämtar mig kvart över åtta!” säger jag och ler jättestort.
”Okej” säger de båda och ler.
Tre timmar senare:
Vi sitter vid ett litet bord på ett kafé som ligger ungefär fem minuter ifrån vårt hus, alla dricker kaffe och jag äter en bit kladdkaka, Alice äter en bulle och Isabelle äter en muffins.
”Visst är det coolt att killarna vill vara med just oss av alla människor”, säger Alice.
Jag nickar.
”Hur tror ni att det kommer bli med fansen om vi blir tillsammans med dem?” säger jag sen.
”Haha, tror du att vi kommer bli tillsammans med de?” säger Isabelle och skrattar. Som att jag är helt dum i huvudet.
Jag tittar surt på henne. ”Vadå, det är väl inte omöjligt?”
”Eh, jo, de är ju kända och kan ju bli tillsammans med någon annan känd person, varför skulle de välja oss?” säger hon.
Jag rycker lite på axlarna och smuttar på mitt kaffe.
”Men det är väl inte omöjligt, vi kan säkert det, egentligen är de ju bara vanliga killar”, säger Alice efter ett tag. ”Du borde tänka på det, Bella.”
Isabelle rycker på axlarna och jag tittar upp.
”Eller hur, Bella”, säger jag och lipar åt mig som ett litet barn.
Hon lipar tillbaka mot mig och sen börjar Alice skratta.
”Bara så ni vet så ser ni väldigt löjliga ut”, hon fnissar lite. Vi börjar också fnissa lite.
Isabelles perspektiv:
Vi äter och dricker upp det sista, sen lämnar vi våra brickor. När vi kommer ut från caféet ser jag ett bekant ansikte. Det är Leo. Han kommer emot mig.
”Hi Isabelle, what are you doing here?” säger han ger mig en snabb kram. Jag blir förvånad men besvarar den.
”Me and my friends took a coffée break”, säger jag.
“Okay, do you have planes for tonight? Frågar han och ser lite nervös ut.
”No” säger jag. ”Eller hade du tänkt att vi skulle göra något?” Frågar jag Alice.
”Nej” säger hon.
”No” säger jag till Leo.
”Okay, you can came to my apartment if you want to” Jag visste ju att han bodde bredvid oss men skulle jag verkligen, ja det kan ju inte skada.
”Sure what time?”
”Seven” säger han och blinkar sedan går han in på kaféet.
_____________________________________________________________________________________________
Förlåt för dålig uppdatering! Här kommer i alla fall en del /Tilde & Izabella