theonedirectionstory

Senaste:

”Sorry I woke you up, but I think I have to go home” jag ser att han ser lite ledsen ut och tillägger snabbt. ”But can we meet tomorrow?”

”Sure” säger han och reser sig också upp. Han följer mig till dörren och väntar på mig medans jag tar på mig mina skor och min jacka.

”Bye” säger han och ger mig en lång kram.

”Bye Zayn” säger jag innan jag går ut genom dörren.

_________________________________________________________________________________

Isabelles perspektiv:

Jag sitter inne på mitt rum och läser samma bok som förut, den om en kille som spelar fotboll. Jag känner doften av mat sprida sig i huset. Alice lagar mat, hon tycker det är roligt. Det tycker inte jag, men vi brukar turas om att laga mat eftersom Thilda är rätt dålig.

Då så hör jag dörren smälla igen, Thilda kommer in i rummet.

”Hej hade du kul?” Frågar jag.

”Mm” säger hon och tar upp sin mobil. Efter en stund så ropar Alice att maten är klar. Jag reser mig upp, och tittar på Thilda som ligger kvar i sängen.

”Kommer du eller?” Frågar jag lite irriterat.

”Lugna dig, jag kommer” säger hon, men ligger kvar i sängen. Jag går och sätter mig vid köksbordet, Alice har gjort Tacos.

”Vad gott!” Utbrister jag.

”Ja vi får hoppas det” säger hon och ler stolt. Efter en stund så kommer Thilda ut och sätter sig vid bordet, hon säger inte så mycket. Jag tittar upp på henne och så utbrister jag.

”Vad har du gjort Thilda?”

”Va?” Säger hon och tittar undrande på mig.

”Men din näsa är ju alldeles blå!” Säger jag.

”Jasså, nu bryr ni er!” Säger hon argt.

”Va?” Är det nu min tur att säga.

”Men Thilda, det där med Linus…” Säger Alice.

”Ja vadå, att ni har gjort så han är ännu värre!” Skriker hon och tårar strömmar ner för hennes kinder. Hon reser sig upp.

”Vad menar du?” Frågar jag men då så ser jag att hon är på väg mot ytterdörren. ”Men vänta snälla” säger jag sedan och sedan så smäller hon igen dörren.

Thildas perspektiv:

Jag bara måste bort från dem en stund, jag är för arg för att stanna kvar. Jag går och går tills jag inser vart jag är på väg, hem till Zayn. När jag är framme så ringer jag på ringklockan till hans lägenhet, det är ingen som öppnar. Jag provar att ringa några fler gånger, det är fortfarande ingen som öppnar, jag sjunker ner på golvet och lutar mig mot hörnet bredvid hans dörr. Jag orkar inte ringa honom, utan jag kan väl bara sitta här och tänka lite. Efter en stund så känner jag att mina ögonlock blir tyngre och tyngre, och sedan så somnar jag.

Jag vaknar till av att jag hör fotsteg och sedan så ser jag Zayns skugga.

 _____________________________________________________________________________

En kort del, och vi är verkligen ledsna att det inte kom någon igår. Men ibland så är Bella lite lat. /Tilde & Izabella